Trots att våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem har det saknats en samlad nationell statistik över vilka som drabbas och hur socialtjänstens insatser fungerar. Men genom projektet SU-kvinnofrid har Sveriges kommuner och regioner, SKR, sammanställt statistik från över 3 000 ärenden från 47 deltagande kommuner.

Kommunerna har genom projektet systematiskt följt upp socialtjänstens stöd på individnivå till vuxna som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck. Statistiken ger kunskap om vilka som får stöd av socialtjänsten och hur det går för dem som får stödet. Med kunskap om vad som faktiskt fungerar så kan socialtjänsten bli mer träffsäker och effektiv.

Ljungby kommun är en av kommunerna som bidragit till projektet och statistiken. Sara Grimmtjärn är förste socialsekreterare och arbetar med våld i nära relationer och missbruk.

- Det vi har bidragit med är att samla in statistik över våra ärenden och skicka in för nationell sammanställning, helt avidentifierat givetvis. Vi började följa upp på detta sätt i och med vår medverkan i projektet, berättar hon.

Rapporten visar att majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor (94 procent) och merparten är mellan 25 och 44 år. Det är få som är över 65 år. Över hälften av de våldsutsatta är födda i Sverige, och har minst en svenskfödd förälder.

- Så ser det ut även i Ljungby. Vi ser en majoritet av kvinnor och att de flesta är svenskfödda men det finns även en del lokala skillnader, bland annat gällande varifrån ärendena kommer till oss. Här kommer flest ärenden via andra enheter inom socialtjänsten, och som nummer två från den enskilde själv, säger Sara Grimmtjärn.

Ljungby kommuns socialtjänst kommer att fortsätta följa upp våra ärenden och samla in lokal statistik.

- Tanken är att kunna dra lärdomar kring vilka vi möter och vilka insatser vi ger och hur nöjda våra klienter är med insatserna. Utifrån det kan vi utveckla vår verksamhet för att nå fler målgrupper eller anpassa stödet om det skulle framkomma att något behöver förbättras. Hittills har vi haft nöjda klienter, säger Sara Grimmtjärn.

Socialtjänstens insatser gör skillnad

Enligt rapporten sker en positiv förändring i 57 procent av ärendena och målet med insatsen/insatserna uppnås helt eller delvis.

I brukarenkäten beskriver 50 procent av klienterna själva att situationen förbättrats mycket och 21 procent svarar att situationen förbättrats lite.

Sex av tio klienter uppger att socialtjänstens insatser har haft stor eller helt avgörande betydelse.

Syftet med projektet har varit att

• öka kunskapen om målgruppen våldsutsatta, insatserna de får och om stödet gör någon skillnad
• ge kommuner bättre underlag att utveckla verksamheten
• ge kommuner möjlighet att jämföra och lära av varandra
• lägga grunden för mer och bättre statistik nationellt

Läs mer om projektet och hela rapporten på SKR:s webbplats.

Uppföljning, projektet SU-Kvinnofrid | SKR