Välkommen till Ljungby kommun

Så pampigt och stolt inleds texten i Ljungbyposten om hur det gick till då Ljungby blev Sveriges 115:e stad under nyårsnatten 1936. Firandet inleddes kl. 5 med en stämningsfull gudstjänst i ortens kyrka som "till sin sista sitt- och ståplats var fylld av en högtidsstämd menighet." De "finare" gästerna med Landshövdingeparet Beskow i spetsen som tidigare samlats på Stadshotellet satt förmodligen på de främsta kyrkbänkarna och i koret stod två julgranar med levande ljus.

När gudstjänsten avslutats fortsatte firandet på Stora Torget där man först kunde lyssna till Kronobergs regementes musikkår. Därefter talade Nils Gräns som inom kort skulle bli stadens förste Borgmästare till folket, ja faktiskt inte bara till folket i Ljungby, Sveriges Radio sände ut firandet över hela landet. När talen var avklarade fylldes hotellets festvåningar av de 200 gästerna och ute på gatorna fortsatte "vanligt folk" att mingla och invänta tolvslaget med fackeltåg och fyrverkeri. Ljungbypostens referat avslutas med orden. "Ordningen var hela tiden den bästa, och det kan förtjäna att omnämnas, att ingen behövde avsluta festen i finkan. Det hela gick sålunda synnerligen väl i lås."

År 1937 – Egyptiskt mörker över Ljungby

"Ljungby, som i vanliga fall brukar ståta med belysning, som ligger över det ordinära i jämförliga samhällen, var på lördagskvällen försänkt i mörker. Anledningen var, att det var issörpning, eller, som det här heter, "grunning" i Lagaån. I ett sådant fall fryser vattnet på turbinerna, så att de förvandlas till veritabla isklumpar, som slutligen ej kan hållas igång. Fenomenet brukar upphöra, när ån hunnit bli isbelagd. Dessförinnan är hela vattenmassan en tjock issörja. På lördagen voro förutsättningarna för att ån skulle lägga sig inte stora, ty dels uppgick inte kylan till mer än ett par grader, dels blåste det friskt. Redan kl. 4 på em. gjorde sig svårigheterna påminta, och man fick då sätta i gång verkets dieselaggregat."

Tidningen Ljungby-Posten ger en detaljerad beskrivning av hur besvärligt det kunde vara att hålla turbinerna igång vintertid

Turbinerna skållades med ånga som man brukar göra vid dylika tillfällen, men kunde inte hållas igång mer än några minuter åt gången. Fram på kvällen uppgav man den ojämna kampen mot isen, slog av hela ytterbelysningen och lät dielsen nödtorftigt tillgodose innerbelysningen. De båda närmast liggande verken, Bro och Åby, hade även stora svårigheter. Den förstnämnda fick redan kl. 1 på lördagseftermiddagen slå igen och vid Åby led man vattenbrist till följd av issörpning vid Ohs.

Källa: Ljungby kommunarkiv, Sunnerboarkivet: Ljungby-Posten nr 4 den 16 januari 1937, Söndagsbilagan.

År 1939 – Ljungby Skytteförening

Året är 1939, Ljungby Skytteförenings skjutbana och paviljong i Kronoskogen har båda nyligen fått en ansiktslyftning. I föreningens protokollsbok (1936-1947) kan vi läsa att man efter en stunds diskussion enhälligt beslöt att nybyggnad av banan och reparation av paviljongen skulle utföras. Ingenjör Gunnar Tidstrand vid Lagans Yllefabrik och Löjtnant Carl Bredwad fick uppdraget att se till att allt gick rätt till. Föreningen blev nöjd med resultatet och gav efter allt var klart dessa båda herrar varsin som det står i protokollet "duglig minnessak" för deras stora uppoffringar med arbete, material mm. Invigning av den nya banan ägde rum den 21 augusti 1938 då man också bjöd in skyttar som tidigare tillhört föreningen.

Ljungby Skytteförening bildades år 1896 på Ågård, intresset var stort och redan samma år hade föreningen 60 medlemmar. Den första skjutbanan fanns vid Hjortsberg men några år senare 1904 beslöt styrelsen att bygga första paviljongen och banan i som det då hette Ljungby Kronopark (numera Ljungby Kronoskog). Bygget beräknades kosta 584 kronor och 12 ören. I ett tidningsklipp som beskriver aktiviteterna vid föreningens 50-års jubileum berättas att två filmer visades, där många av föreningens mästerskyttar skymtade förbi. Den ena filmen ägdes av tandläkare Erik Lindén.