titelbild

Skolutredning förskola och grundskola

Barn- och utbildningsnämnden står inför en stor utmaning: att säkra både likvärdig kvalitativ undervisning och en ekonomisk hållbarhet. Nu arbetas det med att undersöka åtgärder för att öka förutsättningarna för att bedriva en likvärdig utbildning för alla elever och samtidigt minska det ekonomiska underskottet.

Preliminär tidplan för beslut

Frågan kommer att beslutas i tre instanser: barn- och utbildningsnämnden, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut kommer att bli det slutgiltiga.

  • Barn- och utbildningsnämnden får ta del av risk- och konsekvensanalysernas resultat den 29 februari
  • Ärendet behanldas vidare i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 6 mars. Sammanträdet är inte öppet för allmänheten. 
  • Barn- och utbildningsnämnden beräknas besluta den 21 mars om vilka åtgärder man ska göra för att uppnå budget i balansen. Förslaget lämnas vidare till kommunstyrelsen.
  • Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlar ärendet den 23 april. Sammanträdet är inte öppet för allmänheten. 
  • Kommunstyrelsen beräknas fatta beslut angående eventuella skolsammanslagningar den 7 maj. 
  • Det slutgiltiga beslutet beräknas fattas den 20 maj av kommunfullmäktige. 

Tidplanen för beslut kan komma att ändras. 

Detta har hänt

  • Februari 2024: Risk- och konsekvensanalyser redovisas på barn- och utbildningsförvaltningens arbetsutskott. 
  • Februari 2024: Skolutredning godkänns. Barn- och utbildningsnämnden ger tjänstepersoner i uppdrag att genomföra risk- och konsekvensanalyser över eventuella skolsammanslagningar.
  • December: 2023: Skolutredning redovisas muntligt
  • September 2023: Barn- och utbildningsnämnden beslutar om att genomföra ytterligare budgetanpassningar på 3 miljoner samt beställer en skolutredning
  • Maj 2023: Barn- och utbildningsnämnden beslutar om att genomföra budgetanpassningar på 5,8 miljoner.

Vanliga frågor och svar

Varför görs en skolutredning?

Barn- och utbildningsnämnden har under de senaste åren haft en utmaning med att hålla utbildning av hög kvalitét, att skapa en likvärdig utbildning för alla elever och samtidigt hålla sig inom sin budget. Man har inte kunnat hålla sig inom given ekonomisk ram på grund av flera olika anledningar, bland annat på grund av ökade kostnader för skolskjuts, ökade driftkostnader på lokaler samt förändringar i statsbidrag och bidragsbelopp.

En skolutredning innehåller flera olika underlag och delar där en del är det dokument som kallas "Skolutredningen". Ytterligare underlag är risk- och konsekvensanalyser, eknomiska underlag, löpande enkäter som genomförts bakåt i tiden och som genomförs på skolorna för att undersöka hur eleverna mår, rekryteringsunderlag, skolresultat och måluppfyllesle hos eleverna. 

Varifrån kommer riktvärdet på att 100 elever är minimum för en skolenhet?

Det är inte beslutat att Ljungby kommun inte kommer att ha några skolor under 100 elever.

100 elever är ett riktvärde, som används när man räknar på förutsättningarna om en skola kan bedrivas ur ett ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Det betyder inte att skolor under 100 elever automatiskt inte kan vara kvar.  

Vilka skolor kommer att läggas ner och slås ihop?

Det finns inget politiskt beslut om att det någon skola eller förskola kommer att läggas ner. 

Det är dock nödvändigt för barn- och utbildningsnämnden att fatta beslut som gör att det ekonomiska underskottet minskar, eftersom det i dagsläget är så stort och det kan innebära en sammanslagning av en eller flera skolor. 

Vilka åtgärder har gjorts för att minska budgetens underskott?

I besluten om vilka besparingar som genomförts har barn- och utbildningsnämnden prioriterat förskolans- och skolans kärnverksamhet

  • Minska kostnaden för elevassistenter med 2 miljoner
  • Fördela 3 miljoner kronor från statsbidraget “likvärdig skola” för att kunna prioritera utbildade pedagoger i vår verksamhet och antalet elever per lärare, vilket för att tjänsterna som heltidsmentorer på Astradskolan försvinner.
  • Tillfälligt minska antalet tjänster på öppna förskolan. Det ger en besparing på ca 400 tkr.
  • Pausa barnomsorg på obekväm arbetstid, (omsorg under kväll, natt och helg). Pausen innebär en besparing på 100 tkr.
  • Upphöra med viss certifiering och subventionering av körkort på gymnasiet. Det ger en besparing på 300 tkr.
  • Säga upp avtal med tillfälliga lokaler (moduler)
  • Endast göra inköp och personalrekryteringar som är av yttersta vikt.
  • Genomföra en extern skolutredning gällande strukturella förutsättningar och utmaningar inom förskola och skola där hänsyn tas till såväl pedagogiska, sociala och ekonomiska aspekter utifrån nuvarande och eventuell framtida strukturell utformning av våra skolor, vilket innebär utreda konsekvenser av nedläggning av en eller flera enheter.

 

Bakgrund

Barn- och utbildningsnämnden har under de senaste åren haft stora utmaningar med att hålla utbildning av hög kvalitét, att skapa en likvärdig utbildning för alla elever och samtidigt hålla sig inom sin budget. Man har inte kunnat hålla sig inom given ekonomisk ram på grund av flera olika anledningar, bland annat på grund av ökade kostnader för skolskjuts, ökade driftkostnader på lokaler samt förändringar i statsbidrag och bidragsbelopp.

Nu är barn- och utbildningsnämndens politiker i en situation där de måste fatta flera viktiga beslut för att minska sitt ekonomiska underskott samt öka förutsättningarna för att bedriva en likvärdig utbildning för alla elever. Det krävs för att barn- och utbildningsförvaltningen ska ha bra förutsättningar att bedriva undervisning av hög kvalitet men också ekonomisk hållbarhet. I beslutsunderlaget tar man hänsyn till ekonomiska- och pedagogiska perspektiv men också utifrån ett socialt perspektiv vad som är bäst för barnen.

För att se till att skolorna i en kommun kan fortsätta att vara ekonomiskt hållbara samt hålla en hög kvalitet är det nödvändigt att organisera lokalerna på ett annat sätt och se till att kostnaderna för lokalerna och andra utgifter inte överskrider budgeten. Det är detta som kommer att säkerställa att kommunen kan bibehålla en stabil ekonomi på lång sikt.

  Uppdrag skolutredning

Barn- och utbildningsnämnden har beställt en skolutredning i arbetet med att hitta åtgärder för att öka förutsättningarna för att bedriva en likvärdig utbildning för alla elever samt för att minska sitt ekonomiska underskott.

En skolutredning innehåller flera olika lager och delar där en del är det dokument som kallas "Skolutredningen". Ytterligare underlag är risk- och konsekvensanalyser, eknomiska underlag, löpande enkäter som genomförts bakåt i tiden och som genomförs på skolorna för att undersöka hur eleverna mår, rekryteringsunderlag, skolresultat och måluppfyllesle hos eleverna. 

Utredningen fick i uppdrag att undersöka hur förskolor och grundskolor i Ljungby kommun kan organiseras på ett sätt som ger alla barn och elever likvärdig utbildning, samtidigt som man tar hänsyn till pedagogiska, sociala och ekonomiska faktorer. Dessutom skulle utredningen fastställa vid vilka elevnivåer förskolor och skolor kan vara kostnadseffektiva och ge positiva sociala och pedagogiska resultat.

Utredningen redovisar bland annat en överskådlig bild hur ändamålsenliga våra skol- och förskolelokaler är samt vilken teknisk status som lokalerna har idag. Teknisk status betyder vilket skick som lokalerna är i och hur stort behov av renovering de har. Utredningen utgår från gällande lagstiftning och föreskrifter, vad gäller den pedagogiska delen exempelvis gällande timplan med mera.

Tre olika handlingsalternativ presenterades i utredningen för barn- och utbildningsnämnden. Dessa alternativ innebär att man ger förslag på att avveckla en eller flera skolor eller förskolor, för att möjliggöra att bedriva likvärdiga skolor med hög kvalitét.

En mängd faktorer påverkas av förändringar gällande skolorganisation som till exempel skolskjuts, elevhälsa, behovet av extra stöd, samordning av personal och resurser, matservering i skolan, organisationen kring rektorer, elevantal i klasser och undervisningsmetoder.

Här kan du läsa hela skolutredningen

Analys av utredning - förskolor

Analys av utredning - skolor

  Risk- och konsekvensanalys

Under pågående arbete med skolutredningen, som kan leda till sammanslagning av vissa skolor, har barn- och utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att genomföra en analys av risker och konsekvenser för att utreda effekterna av eventuella sammanslagningar av förskolor och skolor.

Analysen ska göras med hänsyn till pedagogiska, sociala och ekonomiska perspektiv och utgå från alla alternativ som skolutredningen innefattade; vilket innebar att stänga fem landsbygdsskolor och några förskolor.

En alternativ analys ska även utforska konsekvenserna av att inte alls stänga någon skola eller förskola. Syftet är att säkerställa att varje risk och konsekvens noggrant övervägs innan eventuella beslut om sammanslagning av skolor och förskolor fattas. 

Detta arbete ska pågå under februari månad, och klassas som arbetsmaterial under tiden och kan därmed inte läsas av allmänheten. När arbetet är analyserat presenteras materialet i en rapport.

Risk- och konsekvensanalys Åbyskolan

Under arbetet med risk- och konsekvensanalyserna har representanter från barn- och utbildningsförvaltningen besökt Åbyskolan, med anledningen av en uttryckt oro angående platsbrist om elever från Vittarydsskolan och/eller Bolmsöskolan eventuellt ska slås ihop med dem. Tillsammans med rektorerna har man gått igenom lokalerna på Åbyskolan för att se hur väl de skulle kunna hantera en ökad elevmängd. Efter inventeringen har man kommit fram till att det finns tillräckligt med klassrum och plats för elever utan att det blir trångt vid en eventuell flytt.

En annan oro som diskuterades var kapaciteten i matsalen. Vid lokalgenomgången konstaterades att matsalen, med en bra schemaläggning, har potential att servera lunch till eleverna vid en eventuell flytt.

Kontakt

Kommentera