Välkommen till Ljungby kommun

Namn: Peter Johansson

Hur länge har du arbetat i Ljungby kommun?
Sedan 2012.

Vad gör du på jobbet?

Jag arbetar med att ta fram trafikanordningsplaner, grävtillstånd, trafikförbättrande åtgärder, tillfälliga parkeringstillstånd och flyttning/bortforsling av fordon. Jag är kontaktperson för parkeringsvakter som vi anlitar externt och svarar på frågor från allmänheten. Jag har mycket nytta av att ha arbetat med samma saker fast ute på fältet och har stor lokalkännedom.

Vad är det bästa med ditt jobb?

Jag har trivts från första dagen! Jag får vara med och skapa något som kan förbättra situationen för invånarna här i kommunen. Ofta kan jag hjälpa bara genom att förklara hur det fungerar.

Möt allkonstnärerna i Ryssby

En dag i maj träffar jag några av våra kollegor som jobbar i hemtjänsten. Vi träffas i deras lokal i Ryssby för att prata om vardagen, fördomar kring hemtjänsten och vad som är det absolut bästa med att ha deras jobb.

På väggen i mötesrummet hänger brev, tackkort och kopior på insändare som de fått av omsorgstagare och anhöriga. Gruppen består av 14 medarbetare som tillsammans arbetar med omsorgstagare i trakten av Ryssby, Tutaryd och Agunnaryd. Fördomarna kring att arbeta i hemtjänsten är ganska många och vi bestämmer oss för att faktiskt inte skriva om dem. Istället pratar vi om deras vardag, en vardag som rymmer såväl planerade uppgifter som minst sagt oplanerade såsom strömavbrott, utedass, sinade brunnar och husdjur som dött.
- Vi möter människor som behöver vår hjälp och vi möter deras anhöriga. Vi möter människor i deras hem och i deras vardag och vi blir en del av den vardagen. Det kräver medmänsklighet, människokännedom, tålamod och att man är lösningsfokuserad. Vi löser det mesta, förklarar Anne Johansson och de övriga instämmer och flikar in:
- Vårt jobb är att hjälpa till med allt från att ta på och av stödstrumpor, städa, ge hjälp och stöd vid måltider till att hjälpa till med personlig omvårdnad och att ge läkemedel. Vi kan också vara en del av omsorgstagarnas sociala liv. Många gånger är kaffebrickan förberedd redan innan vi kommer, säger Emma Petersson.

Kameleonter som är duktiga på att ladda om

På frågan vad som är viktigast i deras arbete säger de alla: vårt bemötande.
– Bemötandet är a och o. Varje person är unik och vi anpassar vårt bemötande utifrån varje person. Det kan vara en utmaning och det kräver att man klarar av att ladda om mellan de olika besöken, säger Ann-Helen Karlsson. Agneta Jensen fyller i:
- När vi kommer hem till någon läser vi av personens dagsform och försöker möta dem utifrån den. De allra flesta har vi lärt känna och vi vet hur vi ska göra för att mötet ska bli så positivt som möjligt. Det kan hända att en omsorgstagare upplever att de aldrig träffat oss tidigare och då presenterar vi oss varje gång vi kommer.

God gemenskap, ansvar, skratt och fina möten

God gemenskap, ansvar, skratt och lojalitet är några av de ord de använder som svar på frågan om vad som är det bästa med deras jobb. De beskriver vad de uppskattar:
- Vi skrattar mycket med varandra och tillsammans med omsorgstagarna. Vi tycker om människor och mötena med omsorgstagarna. Vårt jobb är ganska fritt och det är omväxlande. Vi löser de problem som dyker upp. Vi har ett gemensamt ansvar för arbetet och vi hjälps åt att lösa det. Jag litar på mina kollegor och vet att de tar över när mitt arbetspass är slut.
- Givetvis kan vårt arbete vara stressigt och vissa dagar är inte lika bra som andra men så är det nog i alla jobb. Vi får otroligt mycket uppskattning i vårt arbete och vi gör skillnad, avslutar Ann-Helen innan vi går iväg för att träffa Maj Johansson som är en av de som har hemtjänst i Ryssby.

Maj tar emot oss hemma och ställer gärna upp på att bli fotograferad.
- De är så snälla och trevliga. Vi pratar om det mesta och vi skojar med varandra.

Även de nya som kommer på sommaren är snälla och trevliga, berättar Maj.

Maj är inte ensam om att uppskatta hemtjänsten: varje år gör Socialstyrelsen en undersökning kring hur nöjda personer med hemtjänst är. Allra nöjdast är personer på landsbygden där 97 % uppger att de är ganska nöjda eller mycket nöjda.

Tack till Anne Johansson, Emma Gustafsson, Emme Petersson, Ann-Helen Karlsson och Agneta Jensen för ett gott samtal.

"Vi jobbar med kretsloppet i allt vi gör"

Stora maskiner, gröna påsar och möten med människor är deras vardag. På kommunens återvinningscentral Bredemad arbetar ett glatt gäng bestående av 10 personer i olika åldrar. De har ett varierande jobb, och träffar massor av kommuninvånare, speciellt på lördagar.

Sedan matavfallssortering infördes har personalen fått en helt ny arbetsuppgift: de sköter nu också driften av sorteringsanläggningen som tar emot alla hushållssopor från Ljungby och Alvesta kommun.
– Det är så roligt att se hur matavfallssorteringen hela tiden ökar och blir bättre när allt fler invånare lär sig och förstår hur det funkar. Det är intressant att få vara med i hela processen. Det låter väl inte så lockande att jobba på en soptipp precis men jag har fått insikt på riktigt här. Att se kretsloppet och hur sopor kan bli något bra igen. Man får chansen att lära sig nytt och utvecklas, säger Frida Gustafsson, som den här veckan är operatör i sorteringsanläggningen.

Anläggningen består av flera löpande band som transporterar soppåsarna. Avståndet mellan påsarna glesas ut mer och mer för att kameran som läser av påsarnas färg ska hinna med. Kameran registrerar den specifika gröna nyansen och sekunden senare puttas den gröna påsen åt sidan medan alla andra färger åker vidare rakt fram. Den gröna påsen kontrolleras av en andra kamera, och det som eventuellt har hamnat fel efter första kameran puttas åt sidan. De gröna påsarna landar till slut i en egen container.
– Det fungerar jättebra. Sen starten i januari har vi kört på full kapacitet, vilket innebär 10 000 ton sopor på ett år, säger Roland Lennartsson som är arbetsledare på återvinningscentralen.

Containers med gröna påsar fraktas sedan vidare till en extern förbehandlingsanläggning där påsarna töms. Matavfallet mals ner och skickas vidare till en biogasanläggning. Under rötningsprocessen bildas biogas, som används som miljövänligt drivmedel till fordon. Restprodukten som blir över efter rötning används som biogödsel inom lantbruken. Det är ett miljövänligt alternativ som kan ersätta konstgödsel.

Bevakning, städning och stickprover varje dag

Operatören sköter anläggningen själv. Från kontrollrummet övervakas sorteringen via datorskärmar, men man kan röra sig fritt i anläggningen under tiden som den är igång. Mycket är automatiserat och maskinen stannar om något fastnar, och då hörs ett högt larm i hela byggnaden. Den kan även stoppas manuellt när det behövs.
– Jag håller koll på när containrarna blir fulla och ser då till att de byts ut, säger Frida. Det är också en del att städa så jag sitter sällan några längre stunder i kontrollrummet. Sopor och vätska ska skrapas bort från golv och band och löst avfall som fastnar plockas bort.

Införandet av matavfallssortering har flutit på bra. Men de första kontrollerna visade att de gröna påsarna innehåller för mycket annat än matavfall. Bland annat slängs förpackningar med mat i. För att hitta rätt åtgärder och komma tillrätta med problemet tas stickprov, och med jämna mellanrum görs större plockanalyser av ett externt företag.
– Vi tar stickprov från varje sopbil som kommer hit. Chauffören skriver i ett block vilken runda de kört och datum. Sedan öppnar vi tio gröna påsar och kollar inne-hållet. Tyvärr brukar några av dem innehålla felsorterat avfall, mest plastförpackningar som innehåller mat. Men det är ingen tvekan om att det har blivit bättre, berättar Frida.

Studiebesök kan minska löst avfall

Nu har anläggningen varit igång i drygt sex månader och under våren har det varit många studiebesök.
– Den här veckan har jag haft besök av många kockar och annan personal från kommunens kostavdelning. De har varit jätteintresserade, och lite chockade över hur mycket löst avfall som åker runt. Det kan vara sånt som folk slänger helt löst i soptunnan, utan att ens lägga det i en soppåse. Eller sånt som ramlar ur dåligt förslutna påsar, eller överfulla påsar som går sönder, säger Frida.

Hon tycker det är positivt med studiebesök så att fler förstår hur det går till och varför man ska sköta sin egen del av sophanteringen hemma och på jobbet. Det lösa avfallet ställer till det i anläggningen då det kan fastna och orsaka stopp. Det riskerar också att hamna fel i sorteringen vilket resulterar i ett sämre matavfall.

Rusning till plattan på lördagar

Totalt är de fyra operatörer som arbetar i anläggningen men man arbetar en åt gången.
– Vi arbetar en hel vecka med en arbetsuppgift, till exempel sorteringsanläggningen där jag är den här veckan. Nästa vecka är det någon av de andra som är här och då kör jag hjullastare, berättar Frida.

Den här rotationen gör jobbet varierande och verksamheten blir samtidigt mindre sårbar. Utöver de som kör anläggningen kan alla anställda sköta alla arbetsuppgifter. Och de turas om att arbeta på lördagar då det alltid finns en ordinarie anställd och en ungdom som jobbar extra.
- Det behövs verkligen, instämmer hela gänget när de samlas i fikarummet för en välbehövlig paus. På lördagar är det lite rusning hit – i snitt kommer det en bil i minuten. Under öppettiderna finns det alltid personal som "går på plattan" där kommuninvånarna kan köra upp på en plattform och sortera olika material i containers.
– Det här är en jättefin återvinningscentral vilket vi ofta får höra. Det är ordning och reda och man har till och med tak över huvudet på plattformen, det har inte alla an-läggningar, berättar Marie Nilsson som har flyttat hit från Karlskrona.

Det går inte att missa de stora maskinerna som rör sig på området. All personal kan köra hjullastare, grävmaskin, traktor och lastbil. Att flytta material med hjullastare är en av de arbetsuppgifter som man roterar på och sköter en vecka åt gången.
– Vi har bra och varierande arbetsuppgifter, tycker Björn Johansson.

Kretsloppet genomsyrar allt

Trädgårdsavfallet som kommer till Bredemad komposteras och blir till ny fin kompostjord, som man kan komma och köpa för att ge sina rabatter lite extra skjuts. Den komposterade jord man köper läggs på sophämtningsfakturan så inga kontanter behövs.
– Det du kör hit återvinner vi, och sen kan du ta del av det igen, säger Roland och påminner om kretsloppet.

Även slam från reningsverket körs till återvinningscentralen där det komposteras och används till sluttäckningen av den gamla deponin.