Skolbiblioteksplan

Skolbibliotek

• Enligt skollagen (2 kap. 36 §) ska elever i grundskolan, anpassad grundskola, specialskola,sameskola och gymnasieskola ha tillgång till skolbibliotek.
  
• Skolbiblioteken har en viktig roll i att främja läsning, informationssökning och källkritikhos eleverna.
  
• De ska erbjuda litteratur, digitala resurser och stöd för elevernas lärande.
  

Förskolor

• Bibliotekslagen gäller även för förskolor, men det finns ingen specifik paragraf som kräverskolbibliotek på förskolor.
  
• Förskolor kan dock samarbeta med folkbibliotek för att främja läsning och erbjuda böckeroch aktiviteter för barnen.
  

Samverkan

• Bibliotekslagen betonar samverkan mellan folkbibliotek, skolbibliotek och förskolor.
  
• Det innebär att biblioteken bör samarbeta för att ge barn och unga tillgång till litteraturoch läsfrämjande aktiviteter.
  

Sammanfattningsvis är skolbibliotek och samverkan mellan olika biblioteksnivåer centrala för att främja läsning och lärande i skolor och förskolor.

Plan för skolbibliotek i Ljungby kommun 2024–2027

Denna plan är en del av Ljungby kommuns gemensamma Biblioteksplan för 2024–2027.

Skolbiblioteksorganisation och uppdrag

Ljungby kommun har från och med läsår 24/25, 13 st. grundskolor och en gymnasieskola. Totalt finns 4,78 heltidstjänster på skolbiblioteken i kommunen. Tjänsterna är fördelade på Astradskolan,

Hjortsbergskolan (start ht-24), Kungshögsskolan, Åbyskolan och Sunnerbogymnasiet. Alla skolor skall enligt skollagen ha ett skolbibliotek som eleverna har tillgång till i den egna skolenhetens lokaler. Det gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna. Från föregående skolbiblioteksplan har tjänsterna ökat med 0,03 och en ny högstadieskola har tillkommit.

Skolbiblioteken skall omfatta böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier. Biblioteket skall vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Beroende på skolans storlek är biblioteken olika stora men de kraven som finns i lagstiftningen måste alla enheter leva upp till. På de mindre skolorna är det vanligt att en lärare har någon timma i veckan för att beställa böcker och hålla ordning i biblioteket.

Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektor har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel och annan litteratur av god kvalité. Skolbibliotekens läsfrämjande uppdrag är viktigt för måluppfyllelsen. Skolbiblioteken är också ett stöd för att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper, till exempel bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.

Skolbibliotek är därför en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande och läsutveckling.

Samarbetet mellan folkbiblioteket och de olika skolverksamheterna

Samarbetet mellan folkbiblioteket och skolverksamheterna i Ljungby kommun består idag av att bokbussen kör enligt turlista till förskolor och skolor och då finns det möjlighet för elever att låna böcker och för lärare att beställa boklådor med olika teman. Samverkan består även av samarbete kring lokaler som Åbyskolan, ett visst mediebestånd och en del läsfrämjandeinsatser.

Förskoleklasser i Ljungby kommun får inbjudan till biblioteken och bokbussen. De har även möjlighet att besöka biblioteket regelbundet under läsåret. Landsbygdsskolorna har inte samma möjlighet att åka in till biblioteket på grund av busskostnaden

Pedagoger inom förskola och skola kan på efterfrågan få bokprat och visning av biblioteket i mån av tid. Folkbiblioteket ger på efterfrågan information på föräldramöten avgiftsfritt.

Folkbiblioteket, Sunnerbogymnasiet, Astradskolan, Kungshögsskolan samt Åbyskolan samverkar ytterligare då de alla är anslutna och arbetar i bibliotekssystem Book-IT. Folkbiblioteket administrerar bibliotekssystemet.

Likvärdiga skolbibliotek - en förutsättning för likvärdig skola

Det finns stora skillnader mellan mindre skolor och större skolor när det gäller tillgänglighet, mediebestånd och informations och kommunikationsteknik. För att leva upp till kraven krävs framtida satsningar.

Barn- och utbildningsförvaltningen har som mål att alla skolbibliotek ska få utbildning för att klara av det som är lagstadgat. Förvaltningen bevakar möjligheterna till statsbidrag från Skolverket inom området. Under 2024 erhölls 400 000 kr för inköp av skönlitteratur och facklitteratur som fördelades på förskolan och i förskoleklass.

Framtida behov och utmaningar

Riksdagen har ställt sig bakom den motion (2022/23:1466) som föreslår lagstiftning kring bemannade skolbibliotek. Utifrån det kommer skolbibliotekens roll lyftas fram ännu mer där en bibliotekaries kompetens ger andra möjligheter att stimulera till läsning och kan dessutom vara en tillgång för hela skolverksamheten. Skolor i glesbygd ska ges lika möjligheter till bemannade skolbibliotek. Lagförslaget handlar också om att förtydliga vad som anses med ett skolbibliotek.

Utifrån nuvarande skolbiblioteksverksamhet och för att säkerställa likvärdighet, behöver Ljungby kommun arbeta med allas lika tillgång till ett fullgott skolbibliotek. Utifrån eventuella
5(5)
lagförändringar kan denna plan behöva förändras och mer resurser tillsättas. Det kan komma att handla om organisation men också om kompetensutveckling. Skolbibliotekens ansvar har utökats med läsfrämjande insatser vilket gör att kompetensutveckling är önskvärda områden att samverka mer kring framöver.

Läskrisen i Sverige

Läskrisen i Sverige är ett allvarligt problem som har uppmärksammats av både lärare och näringslivet.

Här är några viktiga aspekter:

Läs- och skrivundervisning: En effektiv läs- och skrivundervisning är avgörande för att elever ska utveckla god läsförmåga. Tyvärr får svenska lärare inte tillräcklig vägledning i effektiv, tidig och evidensbaserad läsundervisning. Detta är en brist som behöver åtgärdas1.

Styrdokument och phonics-undervisning: De svenska styrdokumenten är otillräckliga när det gäller att främja phonics-undervisning. Phonics är en metod där eleverna lär sig att koppla ljud till bokstäver, vilket är viktigt för att förstå och avkoda texter. Författarna till en rapport föreslår fem åtgärder för att stärka läsningen i lågstadiet1. Bland annat att svenska lärare inte får tillräcklig vägledning i effektiv, tidig och evidensbaserad läsundervisning.

Lärarbristen: Lärarbristen hotar inte bara utbildningssektorn utan även svenskt näringsliv. Det finns orimliga skillnader i lärartäthet mellan olika delar av landet, och detta påverkar kunskapsresultaten. Lösningar för att ta itu med lärarbristen diskuteras, men det är en komplex utmaning som kräver samarbete och strategiska åtgärder2.

Fortbildning för lärare: Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram en fortbildning för redan yrkesverksamma lärare. Målet är att förbättra deras kompetens när det gäller att lära barn att läsa3.

Sammanfattningsvis är läskrisen en angelägen fråga som kräver samarbete mellan kommunens skolverksamheter, näringslivet och politiken för att hitta långsiktiga lösningar. Att stärka läs- och skrivundervisningen samt öka lärartätheten är centrala åtgärder för att förbättra läsförmågan hos svenska elever där förskolan blir det första steget för att nå det resultatet.