Gå till innehåll
5 driftmeddelanden

Serviceortsdialog Hamneda 6 maj

Deltagare och organisationer

Föreningar/organisationer: Hamneda SPF, Hamneda GOIK, HUFS bygdegårdsförening, Hamneda skytteförening, Hamneda hembygdsförening, Hamneda föräldraförening, Kyrkorådet Svenska kyrkan, Nöttja bygdegårdsförening, arbetsgrupp för aktivitetsyta
Ljungby kommun: Magnus Gunnarsson, kommunalråd; Lars‑Ove Johansson, kommunalråd; Anne Karlsson, oppositionsråd; Maria Jamieson, hållbarhetsstrateg

Välkomna och presentationsrunda

Ljungby kommun hälsar alla välkomna till dialogmötet. I januari 2025 hölls det senaste dialogmötet, och kvällens möte är en uppföljning och fortsättning på de årliga serviceortsdialogerna i Hamneda. Vid förra dialogmötet kom inspelet att även Nöttja bygdegårdsförening borde bjudas in, och representanter är inbjudna och deltar också på kvällens dialogmöte. Kvällens agenda är sammansatt utifrån de punkter som har efterfrågats inför mötet, och innehåller framförallt uppföljningspunkter från tidigare serviceortsdialoger. Därefter görs en presentationsrunda av alla deltagare.

Serviceorter i Ljungby kommun

Ljungby kommun berättar om arbetet med serviceorterna, som beslutades i och med översiktsplanen år 2022. Kommunen beskriver serviceortdialogerna, där syftet är att dialogerna ska bidra till lokal och hållbar utveckling i det egna närområdet och för kommunen som helhet. Dialogerna ger inspel till kommunen för att kunna behovsanpassa verksamheter och aktiviteter. Serviceortsdialoger är ett forum för dialog och samarbete för att utveckla serviceorten och närområdet. Vidare är serviceorterna en grund för prioritering av kommunens resurser. Kommunala resurser prioriteras ständigt utifrån flertalet perspektiv, bland annat invånarantal, användarbehov, avstånd till närmsta service och även utifrån lokalt engagemang och samverkan.

Hamneda bidrar med service till boende på orten, men även till boende i området runt om Hamneda. Det finns ingen definierad geografisk gräns för vilka områden som ingår i Hamnedas serviceortsområde. Frågan ställdes på mötet vad den politiska ambitionen är för serviceorterna och hur man ser på serviceutveckling i Hamneda, exempelvis med boende för äldre. Kommunalråden och oppositionsråd berättar om de studier som gjordes inför antagandet av översiktsplanen och kommunens vision, där bland annat professor Charlotta Mellander och hennes studier om urbanisering gav inspel. I samband med översiktsplanen togs beslut om serviceorter för att stärka hela Ljungby kommuns utveckling. Serviceorterna ska kunna erbjuda service till sitt omland, och invånare ska ha en närhet till service. Serviceorterna prioriteras på olika sätt inom kommunens verksamheter, exempelvis genom bygdefonderna och trygghetspunkter.

Översiktsplanen är en långsiktig plan och utveckling tar tid. Den innebär varken beslut om byggnation eller om boende för äldre såsom lokalt efterfrågat serviceboende eller servicehus. Planen handlar om hur mark‑ och vattenområden i kommunen kan användas i framtiden, och inkluderar både kommunal och privat mark. En karta visades på mötet med översiktsplanens utpekade markanvändning och kommunal mark i Hamneda. Endast få områden som är utpekade som lämpliga för bebyggelse är kommunal mark, och flera områden är privat mark som kommunen inte har rådighet över, t.ex. Woodcons lagerplats vid infarten till Hamneda.

Ljungby kommun berättade om de lägenheter som Ljungbybostäder nyligen byggde i Ryssby. I Hamneda, Södra Ljunga och Lidhult har Ljungbybostäder genomfört enkäter för att undersöka intresset och efterfrågan för lägenheter. Samtliga orters enkätsvar resulterade i att Ljungbybostäder valde att inte gå vidare med nybyggnation på grund av lågt intresse. En sammanställning av enkätsvaren från Hamneda visades på mötet. Hamneda föräldraförening ställde frågor kring urvalet i enkätundersökningen – i utskicket var det oklart om man skulle svara som individ eller hushåll, då endast en person i hushållet fick enkäten adresserad. Kommunen ska be Ljungbybostäder om återkoppling på tillvägagångssättet.

Kommunen berättade också om det ideella initiativ som pågår i Lidhult kring marklägenheter. En ideell arbetsgrupp undersöker förutsättningarna för en alternativ boendeform som ett gemensamhetsboende. Ett framtida utbyte mellan Lidhult och Hamneda föreslogs. Kommunen uppmärksammar även privata aktörer att bygga på serviceorterna när de diskuterar byggnation i Ljungby stad. På kvällens möte föreslogs en ideell arbetsgrupp i Hamneda för att driva boendefrågan lokalt.

Vad gäller boende för äldre har kommunen genomfört invånardialoger i Lidhult, Ryssby och Ljungby. De tidiga slutsatserna är att invånare önskar trygghet, tillgänglighet, närhet till service och sociala sammanhang. Befolkningsstatistik och prognoser visar på en ökad andel äldre i kommunen. Kommunen presenterade sammanfattande befolkningsstatistik och prognoser för kommunen och för Hamneda. Generellt minskar antalet invånare i kommunen, ett mönster som gäller i över hälften av Sveriges kommuner, drivet av minskat barnafödande. Prognosen för Hamneda visar en relativt stabil trend för antal barn, vilket är positivt. Hamneda föräldraförening undrade om rektorer också får ta del av statistiken. Kommunen bekräftade att underlaget hanteras i samtliga förvaltningar.

Bygdefonder

Kommunen berättade om bygdefonderna – kommunalt avsatta medel till serviceorterna för att främja samhällsutveckling och orternas attraktivitet. För varje serviceort finns 1 miljon kronor placerade i fonder. Avkastningen ger finansiella medel som utlyses till serviceorterna. Förra året var första år som medel kunde utlysas. I år fanns 129 000 kronor tillgängligt för Hamnedas föreningar att söka. Ansökningsperioden stängde 1 mars 2026, beslut tas i juni av kommunstyrelsen. Inga ansökningar kom in från Hamneda. Outnyttjade medel återförs till Hamnedas egna fond. Utlysningsperioden kommer vara densamma varje år, och kommunen uppmanar föreningarna att diskutera och planera sökanden redan under hösten. Projekt ska gynna flertalet målgrupper och resultaten ska tillfalla orten, inte en enskild förening. Medlen kan ses som kommunal medfinansiering till ideella projekt och gäller i tre år. Kommunen uppmuntrar föreningarna att söka kommande år.

Information på ljungby.se

Kommunen berättade om sin webbplats med information om Hamneda, där bland annat minnesanteckningar från serviceortsdialoger finns. Om något saknas är man välkommen att kontakta kommunen med synpunkter. Webbplatsen erbjuder även möjlighet för invånare att lämna synpunkter och felanmälningar.

Uppföljning på tidigare punkter i serviceortsdialogen

Trafiksituation och säkerhet

Kommunen redogjorde för den skrivelse SPF Hamneda tidigare lämnat om trafiksituationen och säkerheten i hamneda. Skrivelsen lyfter fram höga hastigheter, tung trafik, brist på säkra övergångar, oklarheter kring högerregeln och buss‑hållplatsens tillgänglighet vid Riksettan. Dessa frågor har även diskuterats på tidigare serviceortsdialog och trygghetsdialog. Kommunen har lyft frågorna med Trafikverket, som är väghållare för vägen genom Hamneda. Trafikverket meddelade att myndigheten prioriterar större trafikflöden. Vägen i Hamneda klassificeras som lågtrafikerad av Trafikverket, vilket kan innebära längre väntetid på åtgärder. En möjlig förbättring kan komma vid en eventuell sänkning av bashastigheten från 50 km/h till 40 km/h; kommunen gör en hastighetsöversyn som första steg. Ärendet planeras tas upp för politiskt ställningstagande under året.

Skrivelsen påpekade också att vägen från rondellen ner genom samhället inte är skyltad som huvudled, och då gäller högerregeln – något många inte är medvetna om. Kommunen undersöker varför den inte är huvudled samt vilka principer Trafikverket har för huvudled. Ett eventuellt byte till huvudled kan innebära högre hastigheter genom samhället.

Föräldraföreningen påpekade att staketet vid skolan endast skyddar en del av skolgården mot vägen. Kommunen svarade att staketet är avsett att avskärma skolgården från på‑ och avstigningsplatsen för skolbussar; bakom staketet finns en gräsyta som ger en extra buffert. Föräldraföreningen föreslog att staketet förlängas om inga trafikåtgärder kan göras av Trafikverket.

SPF lyfte också att ambulansfordon ibland kör in på banvallen på järnvägsområdet på grund av felaktiga digitala karttjänster. Kommunen ska undersöka detta.

Kollektivtrafik och hållplats

Kommunen berättade att frågan om bättre synkronisering av tidtabeller vid byte till Skånetrafiken i Markaryd har lyfts med Länstrafiken Kronoberg, men att det är oklart om någon förbättring skett. Bytestiderna varierar kraftigt. Återkoppling från resenärer uppskattas, och mötesdeltagarna påpekade att tabellerna fortfarande inte är synkade.

SPF:s skrivelse pekade på bristen på säkra gång‑ och cykelmöjligheter till hållplatsen vid Riksettan – sträckan saknar trottoar och cykelväg, och hastigheten är 70 km/h. Kommunen delar uppfattningen att hållplatsens tillgänglighet är bristfällig ur trafiksäkerhetsperspektiv. Frågan har lyfts med Trafikverket, som ännu inte prioriterat någon åtgärd. Resurserna är begränsade och behovet stort. Ett förslag om att flytta hållplatsen närmare den gamla valvbron lyftes; det skulle ge säkrare tillgänglighet via en stig från samhället, förbi kyrkan, över valvbron och vidare till Riksettan. Kommunen tar med sig förslaget.

SPF föreslog även att bussen kunde gå in i samhället istället för att stanna utanför, men Länstrafiken meddelade att sådana förändringar skulle innebära längre restid och högre bränslekostnader och därför inte genomförs.

Föräldraföreningen påpekade att uppsamlingsplatsen för skolskjuts också ligger utanför samhället och att antalet upphämtningspunkter har minskat. Kommunen förklarade att den följer nationella riktlinjer: förskoleklass till årskurs 3 högst 1 km till hållplats, årskurs 4‑6 högst 2 km, årskurs 7‑9 högst 3 km. Föräldraföreningen föreslog att kommunen kunde justera riktlinjerna för att bli mer familjevänlig och underlätta boende på landsbygden. Kommunen tog med sig inspelet.

Aktivitetsområde och träffpunkt

Kommunen frågade hur det går med det ideella arbetet för att etablera en aktivitetsyta på järnvägsområdet. En arbetsgrupp med sex personer har undersökt priser, budget och utbud. Gruppen har lämnat in en ansökan om medel från Kampradsstiftelsen och väntar svar. Finansieringsmöjligheter hos Leader Linné Småland och Allmänna arvsfonden har också undersökts. Föreslaget område innehåller grillplats med tak, multiarena, äventyrsgolf, utegym samt parkeringsytor, med en total budget på 3,5 miljoner kronor. Gruppen kan tänka sig att börja i mindre skala om de får delfinansiering. Drift och långsiktighet betonas som viktiga; en mindre start kan underlätta.

Kommunen påpekade att bygdefonderna kan fungera som startkapital. Vid godkänd ansökan har gruppen tre år på sig att använda medlen och kan under den tiden ansöka om kompletterande stöd. Kultur‑ och fritidsnämnden har avsatt 300 000 kronor för aktivitetsytan, samt budget för en ny lekplats. Kommunen eftersträvar att ideella och kommunala satsningar ska skapa en helhet.

Kommunen informerade vidare om pågående detaljplanearbete för järnvägsområdet och närliggande kommunala tomter. Det är därför lämpligt att avvakta detaljplanens antagande innan fysiska åtgärder görs. En karta visades med planområdets avsatta områden – villatomter, aktivitetsyta, lekplats och butik. Nuvarande detaljplan begränsar järnvägsområdet till järnvägsändamål, men kommunen vill skapa förutsättningar för utveckling i Hamneda. För en eventuell butik krävs privat aktörsintresse, likt obemannade butiker i Vittaryd och Vrå. Arbetsgruppen önskar att aktivitetsytan blir större än den avdelade ytan på kartan.

Detaljplanens tidsplan: utredningsarbete pågår, föroreningar har lokalanalyserats med provtagning och kommer kompletteras med grävning. Planen förväntas gå på samråd under hösten, med möjlighet för intresserade att lämna synpunkter. Kommunen föreslår ett nyhetsbrev för återkoppling när detaljplanen finns tillgänglig för samråd, och för att informera om andra punkter från mötet, t.ex. trafikåtgärder.

Kommunal mark för husbyggnation

Kommunen visade en karta med de tomter som ingår i detaljplanearbetet och som kan bli tillgängliga för försäljning framöver. Mycket av den övriga utpekade marken är privat och därför en fråga för privata aktörer.

Ovårdade hus togs upp; de prioriteras inte för tillsyn så länge ingen liv‑ och hälsorisk föreligger. Klagomål kan anmälas via kommunens webbplats, men åtgärder är begränsade om byggnaden inte är fallfärdig eller farlig. En äldre detaljplan längs Marknadsvägen har inga bestämmelser om kulturvärden och kan därför inte användas som påtryckningsmedel för tillsyn. Äganderätten ger fastighetsägare rätt att sköta sin mark och byggnad enligt eget önskemål.

Övrigt

Kommunen berättade om arbetet med att etablera trygghetspunkter på serviceorterna – mötesplatser där människor kan vända sig vid större kriser (t.ex. el‑ eller värmeavbrott). Bemanningen sker genom frivilliga insatser, och trygghetspunkter kommer bli en återkommande agenda på serviceortsdialogerna.

Beredskapsarbete omfattar bland annat personalplanering för krissituationer, lagerhållning av mat och samverkan med brandvärn. Målet är att säkerställa att kommunens kärnuppdrag – skola, vård och omsorg – fungerar vid kriser. Ideella initiativ för bygders beredskap, såsom inventering av kompetenser och kontaktytor, lyftes. Leader Linné Småland erbjuder ett snabbstöd för beredskapsinsatser som går att ansöka om.

Hembygdsföreningen informerade om att Hamnedamarknad är planerad till den 8 augusti och att en inbjudan kommer att gå ut till samtliga partier.

Avslut och tack

Ljungby kommun tackade för kvällens värdskap av bygdegårdsföreningen. Minnesanteckningar kommer att skickas ut till alla deltagare. Kommunen riktade ett stort tack till alla som deltog och avslutade mötet.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
28 maj 2026