Gå till innehåll
2 driftmeddelanden

Markupplåtelse och rättigheter

Genom en upplåtelse av mark ges möjlighet för någon att under vissa begränsade befogenheter nyttja en fastighet, eller del av en fastighet, som någon annan äger. Det kan vara mark som till exempel upplåts till jordbruk, jakt, mark för solcellsanläggning, parkering eller upplag. Äganderätten kvarstår även om upplåtelsen gör så att ägaren inte kan disponera marken fritt. Det finns olika sätt att upplåta mark på.

Nyttjanderätt

En nyttjanderätt ger en fysisk eller juridisk person rätt att använda hela eller delar av någon annans fastighet. Nyttjanderätten är bindande i högst 25 år inom detaljplanelagt område och 50 år i övrigt. Den är inte knuten till fastigheten, utan till personen. Både hyra och arrende är en särskild typ av nyttjanderätt som är definierade i lagen.

Arrende är en typ av rätt där mark upplåts av en fastighetsägare till en arrendator mot en ersättning. Det finns fyra olika typer av arrenden

  • Jordbruksarrende
  • Anläggningsarrende
  • Bostadsarrende
  • Lägenhetsarrende

Ljungby kommun upplåter framförallt arrenden på kommunens markreserv, det vill säga mark som ännu inte är planlagd. Exempelvis jordbruksarrenden och jakträttsupplåtelser. Vid upplåtelse av mark tecknas skriftliga avtal som reglerar villkoren för upplåtelsen.

Markavtal är en form av nyttjanderättsavtal som tecknas mellan kommunen och en ledningshavare som nyttjar och/eller vill bygga ut ett större ledningsnät i allmän platsmark. Ett markavtal är en så kallad partiell nyttjanderätt, vilket innebär att ledningsägaren inte har ensamrätt att utnyttja marken.

På sidan Allmän platsmark kan du läsa mer om upplåtelse av offentlig plats.

En tomträtt ger en fysisk eller juridisk person rätt att använda en hel fastighet för ett visst ändamål mot en årlig avgift. Det är endast kommunen eller staten som kan upplåta en tomträtt. Tomträtten är näst intill jämförbar med äganderätt. Ljungby kommun upplåter ingen ny mark med tomträtt.

För att samhället ska fungera behövs exempelvis tillgång till vatten- och avlopp, fjärrvärme samt el- och fiber. Genom en ledningsrätt regleras att en ledningsägare tillåts dra sina ledningar över någon annans fastighet, även om parterna inte är överens. Ledningsrätten innebär ett intrång i äganderätten och fastighetsägaren har rätt till ekonomisk ersättning. En ledningsrätt kan enbart skapas av Lantmäteriet Länk till annan webbplats..








Servitut

Ett servitut är en rätt för en fastighet att på obestämd tid använda en annans fastighet, för exempelvis väg eller ledning. Servitutet är knutet till fastigheten och gäller oavsett om fastigheten byter ägare.

Ett avtalsservitut bildas genom avtal mellan de berörda fastigheterna. Ersättningen bestäms mellan parterna. Avtalsservitut bör skrivas in i fastighetsregistret för att säkerställa så nya ägare till berörda fastigheter ser att det finns servitut. Ett avtalsservitut kan upphöra vid en lantmäteriförrättning om det inte förordnas om att kvarstå i den inskrivna fastigheten.

Detta typ av servitut kan bara bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning. Ersättningen bestäms då vanligtvis också av Lantmäteriet. Ett officialservitut kan bara upplåtas om det är av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten. Det kan upprättas även om parterna inte är överens. Officialservitut redovisas i fastighetsregistret.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
25 oktober 2024