Framtidsfullmakt och anhörigbehörighet

Många drabbas förr eller senare i livet av sjukdom, exempelvis demens, som gör det svårt ta hand om sig själv och sin ekonomi. Framtidsfullmakter är ett alternativ till god man och förvaltare, och ett komplement till vanliga fullmakter. Är man nära anhörig kan man även utan fullmakt ha rätt att företräda familjemedlem som tappat förmågan att ta hand om sina ekonomiska angelägenheter på grund av varaktig sjukdom.

Framtidsfullmakt

En framtidsfullmakt är ett frivilligt uppdrag som du ger till en annan person. Framtidsfullmakten innebär att du utser en person som i framtiden ska företräda dig om du inte längre kan göra det själv. För att en framtidsfullmakt ska gälla måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Du måste förstå vad du gör när du skriver framtidsfullmakten. Framtidsfullmakten har samma formkrav som ett testamente. Den ska vara skriftlig, underskriven och bevittnad av två personer. Av fullmakten ska framgå

  • att det är en framtidsfullmakt
  • vem som är fullmaktshavare
  • fullmaktens omfattning och eventuella villkor

Framtidsfullmaken är en privat överenskommelse och överförmyndarenheten bistår inte med hjälp och råd med hur en sådan ska utformas.

Han eller hon som är fullmaktshavare ska vara lojal och samråda med den person som utfärdat fullmakten. Han eller hon behöver inte redovisa sitt uppdrag till någon myndighet men fullmaktsgivaren kan utse en granskare om så önskas. Både granskaren och överförmyndaren har rätt att begära att fullmaktshavaren redovisar sitt uppdrag.

Demensförbundets hemsida finns exempel på framtidsfullmakter som kan skrivas ut och användas.

Anhörigbehörighet

Om du är nära anhörig till en person som är över 18 år och som inte längre kan företräda sig själv behöver du från den 1 juli 2017 inte längre en fullmakt för att företräda honom eller henne. Det innebär att du, för personens räkning till exempel kan betala räkningar, teckna hemförsäkring, ansöka om bidrag och handla vissa saker. Du kan även ansöka om andra stödinsatser som exempelvis hemtjänst och anmäla behov av vård- och omsorgsboende. 

Du får däremot inte köpa eller sälja fastighet eller bostadsrätt, köpa aktier, ge gåvor eller processa i domstol (förvalta egendom). 

Den som är nära anhörig bör alltid agera på det sätt som man uppfattar är familjemedlemmens vilja.

Som nära anhörig räknas här, enligt 17 kap. 2§ föräldrabalken, i tur och ordning:

  1. Make eller sambo
  2. Barn
  3. Barnbarn
  4. Föräldrar
  5. Syskon
  6. Syskonbarn

En anhörig är inte skyldig att träda in och hjälpa familjemedlemmen. Turen går då vidare enligt turordningslistan ovan i tur och ordning. Detsamma gäller om behörig anhörig inte går att nå. Om det finns flera anhöriga under samma position, t ex två barn, företräder de familjemedlemmen gemensamt. Dessa får då komma överens om hur de löser det hela rent praktiskt.

I de fall någon upplever att en anhörig inte agerar för sin familjemedlems bästa kan en ansökan eller anmälan om behov av god man eller förvaltare göras.

Svenska bankföreningen har mer information om vilka krav som kan komma att ställas på dig som anhörig t ex då du ska legitimera dig. Enligt svenska bankföreningens rekommendation ska den anhörige kunna uppvisa ett personbevis eller ett familjebevis från Skatteverket för banken.

Om du ansöker om en insats och är en av de i den angivna personkretsen, t.ex. barn kommer det att krävas att du visar att eventuell make, sambo eller andra barn avstått från att företräda den anhörige. 

När överförmyndarenheten får in en ansökan om god man kommer handläggaren att titta på om det är tillräckligt att den enskilde företräds genom anhörigbehörighet. Om den enskildes behov av stöd även innefattar förvaltning kan det bli aktuellt med att förordna om god man antingen tillfälligt eller mer stadigvarande.

Kontakt

  • Besöksadress
  • Olofsgatan 9, 341 30 Ljungby

Kommentera