Nära vård

Befolkningen lever längre tack vare utveckling inom medicin och läkemedel. Vi blir då också fler äldre då vi är äldre en längre tid. Antalet personer över 80 år kommer att inom 10 år öka med 50 procent. Samtidigt ökar den yrkesverksamma befolkningen enbart med 5 procent inom samma period. Detta innebär att vi behöver tänka annorlunda inom vården för att kunna upprätthålla en god, kvalitativ och personcentrerad vård. Detta arbete kallas för "nära vård".

Nära vård innebär att du som person ska få en bättre kontroll över din situation och sjukdomsbild och därmed få ökade påverkansmöjligheter med dig, dina förutsättningar och behov i fokus. Detta görs genom att utgå från:

• Tillgänglighet:
  Tydliga och enkla kontaktvägar för att få kontakt med vården, fysiskt via din vårdcentral, i hemmet eller digitalt. Det som passar dig och dina behov bäst. Detta innebär att även vissa hälsokontroller kan göras av dig själv genom väl utvecklade digitala verktyg där du känner dig som tryggast och som passar din vardag bäst.
  
  
• Samordnad vård:
  att kunna sätta in insatser i förebyggande och hälsofrämjande sätt för att du som invånare ska känna dig trygg och där vårdpersonal har en samlad och övergripande bild över dina kontakter i vården för att snabbt och effektivt kunna rikta rätt insatser för just dina behov. Detta innebär att utredning och behandling kan utformas mer anpassat och ändamålsenligt på ett snabbare sätt för att undvika väntetider och onödigt lidande för dig som patient.
  
  
• Hälsa:
  Sjukvård handlar inte bara om diagnoser och behandlingar utan om hälsofrämjande insatser och friskvård. För att vi ska känna oss tryggare och hälsosammare vilken våren inom Nära vård vill vara med och bidraga till genom exempelvis hälsosamtal och familjestödsbehandling med mera.
  
  
• Utifrån dina behov:
  Nära vård handlar om att du som person och anhörig ska kunna vara delaktig i de beslut som rör din hälsa och det som händer i vårdrelaterade processer. Genom ett patientkontrakt, en överenskommelse blir det lättare att hjälpa dig genom att veta vem som göra vad, när och hur. Detta ska få dig i din sjukdom att känna dig trygg i kontakten med vården. Trygghet, ökad självständighet och livskvalitet är något som eftersträvas och därför arbetas det på mer mobila vårdformer där mer vård kan ske i hemmet.

Vad gör vi i Ljungby kommun för en nära vård?

I Ljungby pågår i dag ett flertal olika projekt som en del av omställningsarbetet till en nära vård:

"God och nära vård"

Detta projekt finansieras av Familjen Kamprads stiftelse. Projektet är ett samarbete mellan Ljungby kommun, Region Kronoberg och Campus Ljungby i syfte att rikta insatser på rätt sätt där behovet är som störst och med dig som invånare i fokus. Detta projekt innehåller två delprojekt: sensorer/smarta hem samt informationsdriven vård.

• Sensorer/smarta hem
  Sensorer/smarta hem handlar om att titta på hur digitala verktyg och trygghetslösninger via sensorer kan hjälpa dig att bibehålla en god hälsa och livskvalitet. Det innebär större möjligheter för dig att välja hur du exempelvis kan kommunicera med dina vårdkontakter samt hur du kan känna dig trygg i hemmet.
  
  
• Informationsdriven vård:
  Detta handlar om att kartlägga patienten/omsorgstagarens resa genom vården för att bättre och snabbare kunna rikta insatserna på bästa möjliga sätt genom att analysera hälsodata från kommun och region. Genom att analysera denna data kan man se mönster både för dig som individ och också för omsorgen i stort. Genom det hamnar du som invånare i fokus i samarbetet mellan kommun och region och på så vis kan du och personalen ligga ett steg före. I detta skede i projektet bedrivs det som ett forskningsprojekt för att skapa underlag och insikt för fortsatt arbete när lagstiftningen är i enlighet med dessa möjligheter.
  

I linje med utvecklingen av sensorer/smarta hem och informationsdriven vård arbetar Campus Ljungby ihop med Ljungby kommun och Region Kronoberg med att ta fram utbildningsinsatser för vårdpersonalen i region, kommun och hos privata vårdgivare.

Arbetet så här långt visar på nytta för patienten och för samhället

De inledande analyserna visar bland annat att 20 procent av personerna i studien är så kallade högkonsumenter, och står för cirka 80 procent av totalkostnaderna för vård och omsorg. Den gemensamma vård- och omsorgskostnaden är över åren relativt jämnt fördelad mellan kommun och region. Givet forskningsfynden och de gemensamma analyserna, finns goda möjligheter att prediktivt och med ännu högre precision arbeta med förebyggande, tidiga och individanpassade insatser.

Utvecklingsarbetet är utsett av regeringskansliet som försöksverksamhet av nationellt intresse, då det är ett exempel på utveckling av samverkan och överbryggande av organisatoriska stuprör mellan region och kommun som skapar såväl patientnytta som samhällsekonomisk nytta.

Lovande resultat där flera hinder överbyggts

I slutbetänkandet till regeringen står följande: "De resultat som försöket gett så här långt är lovande. Ljungby kommun och Region Kronoberg har överbyggt flera hinder för att få till stånd försöksverksamheten, också gällande tolkning av vad som är tillåtet inom regelverket. Detta gäller framför allt försöket med informationsdriven vård och att sammanföra data från kommunen och regionen för att bättre kunna analysera och förutse vårdbehov. Resultaten är intressanta, och bedöms på sikt kunna få stor betydelse för fler kommuner och regioner i landet. Möjligheterna att analysera patientdata från både kommun och region kommer att kunna bidra till en bättre vård för invånarna, men även en mer kostnadseffektiv vård för
både kommun och region."

Projekt för att minska återinläggningar på lasarettet

Ett förbättringsarbete tillsammans med vårdcentralen Sländan och medicinkliniken i Ljungby. Vi utgår från ett patientfall som inneburit många kontakter och återinläggningar. Vi identifierar vad vi kan göra annorlunda för att förbättra patientens resa i vården och minska återinläggningar.