Gå till innehåll
2 driftmeddelanden

Du som arbetar inom vården eller socialtjänsten

Om du som jobbar inom socialförvaltningen får veta att någon behöver hjälp med att bevaka sina rättigheter, sköta sin ekonomi eller ta hand om sig själv, ska socialnämnden anmäla detta behov till överförmyndarenheten. Sjukvårdspersonal uppmanas också att anmäla sådana behov, men de har ingen skyldighet att göra det.

Så här gör du anmälan

Anmälan görs på en blankett som skickas till
Gemensamma överförmyndarnämnden, Ljungby kommun, 341 83 Ljungby.

Det är inte alla som arbetar inom hälso- och sjukvården som har anmälningsskyldighet, utan endast verksamhetschef där patienten är intagen.

All personal inom socialtjänsten måste anmäla om de tror att någon behöver en god man. Detta gäller också om en person redan har en ställföreträdare men inte längre behöver det.

Vård och socialtjänst måste enligt lag lämna ut de uppgifter som överförmyndaren behöver vid en utredning.

Anmälningsskyldigheten är baserad på bestämmelser i socialtjänst-förordningen, hälso- och sjukvårdsförordningen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Anmälningsskyldigheten innebär att sekretessen bryts. Det gäller innehållet i anmälan om behov av en god man eller förvaltare samt när överförmyndaren begär upplysningar från nämnden. Överförmyndaren bestämmer själv vilka uppgifter som behövs från socialtjänsten. Det innebär att socialnämnden är skyldig att lämna ut begärda uppgifter , 16 kap. 10 § föräldrabalken

Vid inkommen anmälan eller ansökan har överförmyndaren skyldighet att utreda om det finns ett behov av god man/förvaltare eller inte. Tingsrätten begär oftast också att nämnden ska inhämta uppgifter och läkarintyg.

Om nämnden efter en ansökan inte får in läkarintyg och uppgifter som styrker ett behov yttrar sig nämnden till tingsrätten och föreslår att rätten ska avslå ansökan då förutsättningarna för att god man/förvaltare inte är uppfyllda.

Utöver läkarintyg begär överförmyndaren oftast in uppgifter från socialnämnden genom att efterfråga en s.k. social rapport. I den sociala rapporten ska socialnämnden sammanställa alla de uppgifter som nämnden har kännedom om och som är av betydelse för att utreda behovet av god man/förvaltare.

Checklista för utlämnande av uppgift

Har uppgift; Om uppgift om den hjälpbehövande finns hos socialnämnden.

  • Skriv ett yttrande som innehåller de uppgifter som checklistan längst ner på sidan ”Uppgifter för anmälan/social rapport” innehåller
  • Tänk på att det tydligt skall framgå varför en person behöver god man eller förvaltarare.
  • Skicka yttrandet till överförmyndaren

Har inte uppgift; Om uppgift om den hjälpbehövande inte finns hos socialnämnden.

  • Skriv ett yttrande där det framgår att socialtjänsten inte har några uppgifter om den hjälpbehövande.
  • Skicka yttrandet till överförmyndaren.

Uppgifter för anmälan/social rapport

  • ekonomiska förhållandena
  • bostadssituation
  • hälsotillstånd
  • ev. funktionshinder
  • social situation
  • hur personen fungerar i sin vardag; beskrivning genom att ge exempel där svårigheterna visat sig
  • har olika former av stöd föreslagits eller beviljats, hur har det mottagits och/eller fungerat.
  • varför den enskildes hjälpbehov inte kan lösas på annat sätt än genom att god man eller förvaltare förordnas

Om ett läkarintyg inte skickas in tillsammans med anmälan kan överförmyndarnämnden kräva att hälso- och sjukvården skickar in det. Blanketten för läkarintyg finns på Socialstyrelsens webbplats i anslutning till HSLF-FS 2018:54. Tänk på att det är tingsrätten som bedömer behovet av och beslutar om ställföreträdare, inte läkaren.

Att intyga att en person inte förstår “vad saken gäller” innebär att personen inte kan förstå och återberätta information. Kontakta oss gärna om du är osäker.

Läkarutlåtandet bör innehålla information om på vilket sätt läkaren har haft kontakt med patienten och ange:

  • sjukdomstillstånd, psykisk störning eller annat liknande förhållande (diagnos)
  • mottaglighet för att ta emot vård- och behandling från hälso- och sjukvården, vad som utgivits och vilka resultat det har givit.
  • vad läkaren utifrån sin medicinska kunskap om funktionsnedsättningen eller sjukdomstillståndet vet om den enskildes förmåga att:
    • tänka, planera sin vardag,
    • hantera pengar och förstå pengars värde.
    • hantera eventuell impulsivitet.
    • förstå sin situation i förhållande till omgivningen
    • a emot stöd för att avhjälpa sina svårigheter
    • kommunicera sina behov i förhållande till sin omgivning och till myndigheter.
    • förstå konsekvenserna av sitt agerande till följd av sjukdomen eller funktionsnedsättningen genom en exemplifiering av aktuella och konkreta risker för den enskilde att hamna i t ex bostadslöshet, ekonomiska svårigheter eller annan utsatthet
    • i övrigt svara för sin livssituation, samt
    • hur läkaren i kontakten kunnat uppfatta att den enskilde konkret har brister i ovanstående

Det är också oerhört viktigt att det finns en samstämmighet i den lämnade beskrivningen i förhållande till de kryssrutor som fylls i ifråga om t ex den enskilde förstår vad saken gäller.

Att uppenbarligen inte förstå vad saken gäller

Att den enskilde förstår vad saken gäller innebär inte enbart att kunna bekräfta att han eller hon vill ha en god man utan kräver att läkaren gör en bedömning utifrån ovanstående redovisning att den enskilde dels har insikt om sin sjukdomsproblematik och de konsekvenser detta innebär, dels har en realistisk syn på hur det är lämpligt att agera i olika situationer för att tillgodose sina behov. Eventuella brister i förmågan ska ha koppling till det aktuella sjukdomstillståndet eller nedsättningen. Att intyga att patienten uppenbarligen inte förstår, innebär att läkaren på grundval av kontakt och inhämtade uppgifter, men utan vidare medicinsk utredning av t ex specialist kan göra bedömningen.

Vid ifyllande av kryssrutor, där läkaren finner att behov finns av stöd inom de områden där god man kan komma ifråga, ska läkaren endast kryssa i dessa om läkaren anser sig ha full kunskap om vad rollen som god man i de aktuella delarna innefattar. I annat fall måste läkaren inhämta sådana kunskaper som innebär att ett ställningstagande kan göras. Det kan ske genom kontakt med överförmyndar-nämnden. Det kan även inkludera annan kunskap om hur patienten faktiskt fungerar i sin vardag då läkaren inte har löpande kontakt med patienten. Sådan information kan inhämtas från anhörig som är medföljande vid besöket, från personal inom socialtjänsten m.fl. Vid frågan om sjukdomstillståndet eller funktionsned-sättningen sätter ned den enskildes kognitiva förmåga eller förmåga till att själv överblicka konsekvenser av sina egna handlingar är det viktigt att läkaren baserar intyget enbart till patentens egen berättelse.

Det är vidare fullt möjligt för läkaren att, då intygande svårligen kan ske utifrån hur kännedomen och kontakten med patienten sett ut, enbart välja att intyga om patienten förstår vad saken gäller. Frågan om vilka delar som patienten behöver hjälp med kan då hänvisas till överförmyndarnämnden.

Sker inte intygande i enlighet med ovanstående kan överförmyndarnämnden komma att förelägga läkaren att inkomma med förtydliganden ifråga om ovanstående.

I samband med att en enskild som har en god man förordnad uttrycker att han eller hon inte längre vill ha en god man har överförmyndarnämnden att ta ställning till att antingen upphöra uppdraget eller om det har framkommit omständigheter som tyder på att den enskilde behöver ha förvaltare, att utreda detta. Det kan vara så att överförmyndaren fått signaler från nuvarande god man om att huvudmannen inte har insikt i sina svårigheter och därför inte kommer att själv klara av att sköta sina angelägenheter.

För sjukvården kan det framstå som att intyg begärs av enskild i samband med utredning och beslut gällande upphörande av god man. Men utifrån omständigheterna i det enskilda ärendet kan överförmyndaren ha fokus i sin utredning att utreda både frågan om upphörande och frågan om det finns behov av förvaltare.

Tingsrätten förutsätter att överförmyndaren genom att anmoda den enskilde att inkomma med läkarintyg faktiskt åstadkommer att så sker. En förutsättning för att det ska vara möjligt är då att någon inom hälso- och sjukvården och som har särskilda kunskaper om psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning kan utfärda ett intyg.

En svårighet som ofta uppkommer är att en enskild inte har haft kontakt med hälso- och sjukvården under en längre period och därför uppger att han eller hon inte ha några problem vad gäller psykisk hälsa eller funktionsnedsättning. I de fall hälso- och sjukvården inte utfärdar läkarintyg innebär det att överförmyndarnämnden inte kan visa på att det föreligger behov av t.ex. förvaltare och i vissa fall även att det inte längre föreligger förutsättningar för fortsatt godmanskap.

För att överförmyndarnämnden ska kunna göra en så bra bedömning som möjligt är det viktigt att din anmälan innehåller ett socialt underlag som beskriver huvudmannens situation och förutsättningar. Det sociala underlaget ska baseras på den kännedom anmälaren utifrån sin organisatoriska tillhörighet vet om den enskilde.

Någon ny utredning, som innebär nytt inhämtande av uppgifter, ska dock inte göras. Underlaget ska baseras på befintlig kännedom. Om anmälaren svarar tillräckligt utförligt på frågorna i blanketten räcker det oftast som underlag, men tänk på att följande har betydelse för av rätten till god man:

  • Ekonomiska förhållanden med beskrivning av hur den enskilde har förmåga att hantera pengar, förstå pengars värde och t ex hantera impulser om det är aktuellt. Beskriv förmåga till konsekvenstänkande och eventuella konkreta risker.
  • Bostadssituation och förmåga att förhålla sig till eventuellt andra boende i aktuell boendeform. Klarar sig den enskilde i aktuell boendeform och med ev. aktuellt stöd. Har den enskilde och socialtjänsten samma syn på behovet av stöd?
  • Redovisning av eventuella funktionsnedsättningar och hur de påverkar den enskildes förmåga att hantera sin vardag vad gäller ekonomi, ta emot stöd från socialtjänsten och att i övrigt svara för sin livssituation.
  • Social situation där beskrivning lämnas av hur den enskildes nätverk ser ut, förmåga att interagera i förhållande till socialt nätverk och i förhållande till personal och förmåga att upprätthålla relationer över tid.
  • Namn och kontaktuppgifter till anhöriga och professionellt nätverk.
  • Hur personen fungerar i sin vardag
  • På vilket sätt personen saknar förutsättningar att själv ta ansvar för sig och hur hjälpbehovet ser ut. Beskriv eventuella konkreta risker om de nuvarande förhållandena får fortgå.
  • Information om den enskildes inställning till att få en ställföreträdare.
  • Om det finns eget förslag på ställföreträdare. I sådana fall ska kontaktuppgifter till personen finnas med.
  • Varför huvudmannens hjälpbehov inte kan tillgodoses genom mindre ingripande åtgärder, såsom genom anpassning av befintligt stöd i förhållande till funktionsnedsättningen eller annat stöd med utgångspunkt från det behov anmälaren ser finns, eller genom att hänvisning till handläggare för att ansöka om annat stöd som bättre svarar mot den enskildes behov.

Om en person själv anser sig behöva hjälp av en ställföreträdare kan personen skicka in en ansökan direkt till tingsrätten. En ansökan kan också göras av personens närmast anhöriga eller överförmyndarnämnden. Ansökan skickas till tingsrätten i den kommun där personen är folkbokförd. Du som arbetar i socialtjänsten kan inte ansöka om ställföreträdare åt någon, men har som tidigare nämnts en skyldighet att anmäla behov av ställföreträdare till överförmyndarnämnden. Likaså verksamhetschef inom vården. När en anmälan har kommit in till överförmyndar-nämnden utreder vi behovet av ställföreträdare och skickar vid behov en ansökan till tingsrätten.

Bra att veta

Det är alltså skillnad på att ansöka om ställföreträdare och att anmäla behov av ställföreträdare. Ansökan från enskild skickas direkt till tingsrätten, medan en anmälan handläggs av överförmyndarnämnden innan den skickas till tingsrätten. Om en person behöver hjälp av dig som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården att fylla i en ansökan om ställföreträdare, rekommenderar vi att du istället skickar in en anmälan om behov till överförmyndarnämnden. I många fall kan det annars ställas för höga krav på den enskilde själv i samband med att behovet utreds. Han eller hon behöver då själv driva frågan i högre grad jämfört med en anmälan då överförmyndaren i större utsträckning kan vända sig till anmälaren.

Anmäla behov av god man

När du som socialsekreterare eller verksamhetschef ska göra en anmälan om behov av god man ska du använda dig av blanketten

Anmälan om behov av god man. Pdf, 165.1 kB.

I största möjliga utsträckning är det bra om du som anmälare verkar för att den enskilde medvetandegörs om anmälan. Om hen samtycker till godmanskap kan hen skriva sin namnteckning för samtycke på blanketten. Det kan annars vara svårt för överförmyndarnämnden att i ett senare skede få in ett samtycke från den enskilde, vilket kan resultera i att anmälan avskrivs.

Om den enskilde inte uppfattas ha förmåga att avge samtycke ska det anges på blanketten.

Gemensamma överförmyndarnämnden

Sidinformation

Senast uppdaterad:
21 oktober 2024