Årsredovisning

Sammanfattning bokslut 2024

Resultatet för kommunkoncernen slutade på -14 mkr, vilket är en stor försämring mot tidigare år. Det försämrade resultatet beror framför allt på en större nedskrivning av det bokförda värdet på en fastighet för Ljungbybostäder. I övrigt har resultaten också försämrats beroende på ökade räntekostnader, ökade bränslepriser och ökat underhåll.

I balanskravsresultatet räknas inte förändringar i värdet av kapitalförvaltningen med. Därför slutar balanskravsresultatet för kommunen på ett överskott av 39 miljoner kronor, jämfört med budgeten som var +22 miljoner kronor. Anledningen till att balanskravsresultatet är högre än budgeten är dels ett större överskott från skatteintäkter och generella statsbidrag, dels ett stort överskott från finansiella intäkter. Kommunen bytte fondförvaltare under 2023 och 2024, vilket ledde till stora vinster inom kapitalförvaltningen.

Pensionskostnaderna har fortsatt att öka kraftigt i Ljungby, precis som i många andra kommuner. Pensionerna gav ett underskott mot budgeten på 35 miljoner kronor. Nämnderna redovisade ett negativt resultat på sammanlagt 43 miljoner kronor. Underskotten beror på flera olika orsaker, men en gemensam faktor har varit tidigare inflation som har lett till ökade kostnader som inte har kunnat kompenseras i budgeten. Andra faktorer är ändrade arbetstidsregler, anpassningar till rätt till heltid och demografiska förändringar. Nämnderna fick vissa sparkrav för att kommunen skulle kunna hantera de ökade pensionskostnaderna, men dessa sparkrav har inte uppfyllts fullt ut, med helårseffekt.

Finansiella mål

Kommunfullmäktige har fastställt fyra finansiella mål för kommunen:

1. Balanskravsresultatet ska motsvara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag.
2. Inflationsskydda eget kapital. Resultatet ska vara minst beräknad inflation multiplicerat med eget kapital.
3. Självfinansiering av investeringar. Över en mandatperiod ska investeringar självfinansieras.
4. Soliditeten för kommunkoncernen inklusive pensionsåtaganden ska överstiga 33 procent.

Som framgår av tabellen ovan uppnås två av fyra finansiella mål. Enligt fullmäktiges beslut ska för att uppnå god ekonomisk hushållning:

• Tre av fyra finansiella mål uppnåtts under räkenskapsåret
• Verksamhetsmålen ha utvecklats i en positiv riktning i förhållande till föregående år

De finansiella mål som inte har uppnåtts är balanskravsresultat som andel av skatt och statsbidrag samt självfinansiering av investeringar. Den positiva utvecklingen av verksamhetsmålen har avstannat något. Tre av nio fullmäktigemål uppnådde en hög måluppfyllelse med positiv utveckling. Flera globala mål fortsätter att utvecklas positivt.

Budgetavvikelse

För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det nödvändigt att nämnderna håller sina budgetar. Under de senaste tio åren har nämnderna totalt sett bara hållit budgeten två gånger. Underskotten har varit större än överskotten, vilket ger ett genomsnittligt underskott på 14 miljoner kronor. År 2021 visade alla nämnder överskott, men sedan dess har resultaten försämrats. År 2022 redovisades ett underskott på 10 miljoner kronor på grund av en nedskrivning med samma belopp. År 2023 hade nämnderna ett totalt underskott på 19 miljoner kronor, trots att de fick elprisstöd på sammanlagt 12,6 miljoner kronor (exklusive VA). År 2024 gjorde nämnderna en budgetavvikelse på -43 miljoner kronor, vilket motsvarar 2 procent av deras totala budget.

Nämndernas resultat har påverkats av den höga inflationen, till exempel genom ökade kostnader för el, drivmedel och livsmedel under 2022 och 2023. Även om inflationen minskade under 2024, ligger kostnaderna fortfarande på en högre nivå än vad som har kompenserats och budgeterats för.

Årets resultat

Resultatet för 2024 slutade på +22 mkr, att jämföra med budgeterat resultat på +22 mkr, budgetavvikelsen låg på enbart +9 tkr. De större avvikelserna mot budget kan sammanfattas i följande punkter:

• Nämndernas resultat -43 mkr
• Underskott för pensioner -35 mkr
• Överskott interna pensionsavgifter 11 mkr
• Underskott internränta -8 mkr
• Överskott skatteintäkter och generella statsbidrag 24 mkr
• Överskott finansiella intäkter 37 mkr, varav kapitalförvaltning 32 mkr.
• Överskott finansiella kostnader 7 mkr
• Överskott löneökningar 12 mkr
• Underskott finansiell leasing 5 mkr
  

Balanskravsresultat

Balanskravet styrs av kommunallagen och innebär att intäkterna måste vara större än kostnaderna. I balanskravsresultatet justeras för realisationsvinster, vissa realisationsförluster och orealiserade vinster från kapitalförvaltningen. Om kostnaderna är större än intäkterna ett år, måste underskottet täckas inom tre år. Ljungby kommun har klarat balanskravet varje år utom 2018, då ett negativt resultat återställdes genom överskott 2019. Enligt lagen om kommunal bokföring och redovisning ska årsredovisningen innehålla information om hur kommunen uppfyller balanskravet. Resultatet efter balanskravsjusteringar för 2024 var +39 miljoner kronor, vilket innebär att vi uppfyller lagens krav med god marginal. Balanskravsresultatet är högre än kommunens redovisade resultat eftersom vi har räknat bort realisationsvinster från exempelvis markförsäljning och minskat värde för kapitalförvaltningen, vilket totalt höjer resultatet med 17 miljoner kronor.

Ljungby kommun satte i bokslut 2023 för första gången av medel till resultatutjämningsreserv med 25,6 miljoner kronor. För 2024 har regelverket ändrats så att kommuner istället kan sätta av medel till resultatreserv. För att kunna sätta av medel krävs ett resultat på minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, både resultat och balanskravsresultat. Detta har inte uppnåtts, eftersom båda resultatnivåerna är under två procent. Resultatreserven och resultatutjämningsreserven kan användas för att undvika att täcka eventuella framtida underskott för balanskravsresultatet.

Balanskravsutredning