Eget avlopp benämns även som små avlopp. Det är avlopp som inte är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Fastigheter som ligger utanför tätbebyggt område har nästan alltid någon form av små avlopp. I Ljungby kommun finns cirka 6 000 små avlopp.
Avloppsvatten som inte leds till kommunala avloppsreningsverk utgör en mindre del av den totala mängden avloppsvatten i Sverige. Små avlopp förorsakar ändå lika stora utsläpp av gödningsämnen.
Avloppsvatten innehåller bland annat bakterier och näringsämnen som kan leda till smittspridning och övergödning i våra sjöar och vattendrag. Det kan även finnas en risk för att orenat avloppsvatten kan förorena grundvattnet. De små avloppens rening kan i vissa fall vara skillnaden mellan en fin badsjö och en dyig igenväxt sjö.
Vilka krav ställs på avloppsanläggningar?
Eftersom förutsättningarna kan se olika ut görs en bedömning i varje enskilt fall om vilka reningskrav som ställs. Närhet till bland annat dricksvattentäkter, ytvatten, och andra naturvärden avgör vilka reningsmetoder som är lämpliga.
Innan du anlägger ett nytt avlopp eller gör ändringar i din avloppsanläggning måste du anmäla/ansöka om tillstånd. Läs mer om anläggning och ändring av avlopp.
Sköt om ditt avlopp
Du som äger en fastighet med ett eget avlopp är ansvarig för anläggningen. Ansvaret omfattar att anläggningen är rätt utformad och underhålls på ett korrekt sätt.
En avloppsanläggning kräver skötsel för att fungera optimalt. God skötsel förlänger anläggningens livslängd. Det är huvudsakligen naturliga bakterier som renar avloppsvatten i små avloppsanläggningar. Därmed är det viktigt att inte tillföra ämnen i avloppsvattnet som skadar bakterierna, till exempel lösningsmedel, avfettningsmedel, syror och produkter som innehåller klor. Påverkas bakterierna negativt blir reningen mindre effektiv och föroreningar transporteras lättare vidare och kan förorena dricksvatten och miljön.
Välj miljömärkta tvätt-, disk- och rengöringsmedel och dosera enligt anvisningarna.
Egenkontroll
En avloppsanläggning behöver kontrolleras regelbundet. Med täta kontroller av din anläggning kan du tidigt upptäcka och åtgärda eventuella problem. Vid egenkontroll av din anläggning är det bra om du använder dig av en checklista. Beroende på vilken typ av avloppslösning man har behöver checklistan anpassas till den egna anläggningen. Du kan vända dig till miljökontoret för att få ett exempel på en checklista för markbaserad rening skickad till dig via post.
Tömning av slamsvskiljaren
Slamavskiljaren avlägsnar grövre partiklar i avloppsvattnet och minskar risken att efterföljande reningssteg slammar igen. Slamavskiljaren behöver tömmas regelbundet för att kunna avskilja slammet. Slambrunnen bör fyllas med vatten upp till utloppet efter tömning för att minska risken för implodering, förflyttning och slamflykt.
Ett T-rör eller en betonghalvmåne på utgående ledning ska vara installerat i slamavskiljaren för att ytterligare minska risken för slamflykt. Kontrollera regelbundet slamavskiljaren för att avgöra om extra slamtömning är nödvändigt, T-röret är intakt och att locket ligger ordentligt ovanpå.
Infiltration eller tät markbädd
Finns det en fördelningsbrunn bör även denna kontrolleras regelbundet för att upptäcka eventuell slamflykt. Har slam förts vidare till fördelningsbrunnen ska det samlas upp och anläggningen bör kontrolleras oftare. Slam kan annars föras vidare och förstöra efterföljande reningssteg.
Inlopp och utlopp i fördelningsbrunnen ska vara synliga. Är vattennivån ovan ledningarna fungerar inte anläggningen.
Luftningsrören i slutet på bädden ska ha en anordning som förhindrar att löv och dylikt hamnar i spridarledningarna. Anordningen får inte begränsa lufttillförseln till bädden.
För ner en måttstock eller längre pinne i luftningsrören för att kontrollera om det står vatten i spridarledningarna. Vatten i bädden kan bero på: för hög vattenbelastning på bädden, igensatta hål i spridarledningarna (kan eventuellt spolas och slamsugas) eller att bädden ligger i grundvatten.
Är det hög belastning på bädden kan den behöva utökas. Ligger bädden i grundvatten behöver du göra om din avloppsanläggning. Observera att du behöver anmäla eller ansöka om tillstånd innan du vidtar åtgärder.
Sluten tank
Avloppsvatten som leds till en sluten tank måste transporteras i slambil och tas omhand på kommunalt reningsverk. En sluten tank för allt avloppsvatten i ett hushåll medför många transporter och är ofta dyrt i drift. Ska du installera en sluten tank är det lämpligt att separera WC-vatten från BDT-vatten (bad-, disk- och tvättvatten).
En sluten tank bör ha ett larm som varnar när tanken börjar bli full för att undvika att slammet tar sig ut ur tanken. Det är bra om det finns en manslucka, så att du kan kontrollera hur mycket slam som finns i tanken.
I de fall tanken har snabbkoppling kan tömningspersonalen inte se om det sitter slam på väggarna i tanken. Tillsammans med snabbkopplingen finns ett sugrör som går ner i tanken. Dessa rör slits med åren och kan lossna. Om röret inte når ända till botten av tanken får slamtömningspersonalen falsk indikation på att tanken är tom efter tömning.
En urintank där urinen tas omhand separat från övrigt WC-avlopp kan bidra till ett slutet kretslopp av näringsämnen.
Minireningsverk
Minireningsverk och andra avancerade reningsmetoder kräver vanligtvis någon form av serviceavtal. Vid servicen kontrolleras avloppsanläggningen och eventuella fällningskemikalier fylls på. Servicen är i många fall nödvändig för att tillverkaren ska ge garanti på anläggningen.
För minireningsverk liksom för annan biologisk avloppsrening, är bakterier beroende av kontinuerlig tillförsel av näringsämnen. Vid ett längre uppehåll kan bakterierna slås ut och reningseffekten påverkas negativt vid uppstart. Tillverkaren av din anläggning kan ge information om hur problemet åtgärdas.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 14 oktober 2024