Våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, vattenrening och klimatreglering. I Ljungby kommun har utdikningar minskat våtmarkernas utbredning kraftigt. För att återställa dessa miljöer har kommunen kartlagt potentiella områden för våtmarksrestaurering tillsammans med Calluna AB. Återvätning av våtmarker kan förbättra ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar och förbättra vattenkvaliteten.
En våtmark är ett område där vatten finns precis över eller under markytan och där minst hälften av växterna är vattenälskande. Historiskt sett har det funnits betydligt fler våtmarker i Sverige och bland annat i Ljungby kommun jämfört med vad det gör idag. Under främst 1800- och 1900-talen har omfattande utdikningar och sjösänkningar genomförts vilket har lett till att våtmarkernas areal har minskat kraftigt. Utdikningarna gjordes främst för att skapa mer odlingsbar mark vilket var angeläget för att kunna producera mat till en växande befolkning i ett då fattigt Sverige. Våtmarker är viktiga miljöer för många arter av djur och växter, de bidrar med ekosystemtjänster i form av naturlig vattenrening i landskapet, minskar risken för översvämningar, ökar grundvattenbildningen och binder koldioxid. I takt med att våtmarkerna har minskat i antal och utbredning har de viktiga funktionerna som följer med våtmarker också minskat. Nästan en fjärdedel av landets naturliga våtmarker har försvunnit helt under det senaste seklet och omkring 80% av våtmarkerna är påverkade av mänsklig aktivitet.
När vattennivån i en våtmark sänks startar nedbrytning av organiskt material vilket leder till utsläpp av växthusgaser. Utdikade våtmarker står för 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser vilket är lika mycket som utsläppen från personbilstrafiken under ett år. Att återväta våtmarker är därför en viktig insats för klimatet.
På grund av klimatförändringarna, som bland annat leder till högre temperaturer, riskerar utdikade våtmarker att bli ännu torrare jämfört med om de inte hade varit utdikade. Genom att återskapa fler våtmarker och därmed gynna den biologiska mångfalden som finns i våtmarksmiljöer blir naturen också mer robust mot klimatförändringarna. Det kan handla om att en våtmark kan utgöra en buffert för stora vattenmängder så att översvämningar undviks eller att arter som har svårt att överleva i ett varmare klimat kan trivas i våtmarksmiljöer med god tillgång till vatten. Att återskapa våtmarker gynnar också vattenkvaliteten och är en del i det omfattande arbetet med att alla vattenförekomster ska uppnå god ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv.
För att bevara och återskapa våtmarksmiljöerna och återfå de viktiga funktioner som följer med dem kan utdikade våtmarker med fördel restaureras och återvätas. Ljungby kommun har med hjälp av konsultföretaget Calluna AB gjort en kartering över var det finns potentiella våtmarker som kan återvätas. Karteringen har gjorts genom att analysera topografi, rinnvägar, dikningsföretag och växtarter som är karakteristiska för våtmarker. En närmare beskrivning av metoden finns i rapporten nedan.
Syftet med karteringen har varit att ta reda på var det finns lämpliga våtmarker att restaurera och var insatser ger störst positiv effekt sett till vattenkvalitet, vattenhushållning, biologisk mångfald och rekreation. För att arbetet med att restaurera våtmarker ska göras effektivt och strategiskt krävs ett underlag som visar på olika ytors potential. Tanken är att en markägare ska kunna se om det finns utdikade våtmarker som är lämpliga att restaurera på sin fastighet.
Arbetet med att kontakta markägare som berörs av de utpekade områdena påbörjas under 2025. Om du äger mark som kan vara lämplig att restaurera får du gärna läsa mer i rapporten Kartläggning av potentiella våtmarker och kontakta Ljungby kommun som kan guida dig vidare. Det finns flera olika bidrag att söka för att finansiera vidare utredningar och framtida restaureringsåtgärder. Karteringen som är gjord visar på potentialen. Det är helt upp till berörda markägare att besluta om åtgärder ska genomföras. Ljungby kommun kan stötta dig som markägare vid ansökan om bidrag.
Våtmarkskarteringen har genomförts med hjälp av LONA-bidrag. LONA står för Lokala Naturvårdssatsningen och är ett bidrag som kommuner och privatpersoner kan använda för att genomföra naturvårdsförbättrande insatser. Det är länsstyrelsen i respektive län som hanterar ansökningar och förmedlar pengarna.
Översikt över alla utpekade potentiella våtmarker
Ansökan om bidrag
LONA-bidrag är ett statligt bidrag som syftar till ett långsiktigt naturvårdsengagemang. Tanken är att det ska bidra till att fler ska ta initiativ inom naturvård.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 22 januari 2025