Våtmarker är viktiga för biologisk mångfald, vattenrening och klimatreglering. I Ljungby kommun har utdikningar minskat våtmarkernas utbredning kraftigt. För att återställa dessa miljöer har kommunen kartlagt potentiella områden för våtmarksrestaurering tillsammans med Calluna AB. Återvätning av våtmarker kan förbättra ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar och förbättra vattenkvaliteten.
Definition och historia
Enligt Naturvårdsverkets definition är “en våtmark ett område där vatten finns precis över eller under markytan och där minst hälften av växterna är vattenälskande”.
Historiskt sett har det funnits betydligt fler våtmarker i Sverige och bland annat i Ljungby kommun jämfört med vad det gör idag. Utdikningarna och sjösänkningarna under 1800- och 1900-talet gjordes främst för att skapa mer odlingsbar mark vilket var angeläget för att kunna producera mat till en växande befolkning i ett då fattigt Sverige.
Våtmarkernas värde och funktioner
Våtmarker är viktiga för
- Miljöer för många arter av djur och växter, ökad biologisk mångfald.
- De bidrar med ekosystemtjänster i form av naturlig vattenrening i landskapet
- Minskar risken för översvämningar
- Binder koI
- Ökar grundvattenbildningen
- Bidrar till bättre vattenkvalitet
I takt med att våtmarkerna har minskat i antal och utbredning har de viktiga funktionerna som följer med våtmarker också minskat. Nästan en fjärdedel av landets naturliga våtmarker har försvunnit helt under det senaste seklet.
Klimatpåverkan
När vattennivån i en våtmark sänks syresätts organiskt material och nedbrytning av organiskt material startar vilket leder till utsläpp av växthusgaser. Utdikade våtmarker står för 20% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser vilket är lika mycket som utsläppen från personbilstrafiken under ett år. Att återväta våtmarker är därför en viktig insats för klimatet.
På grund av klimatförändringarna, som bland annat leder till högre temperaturer, riskerar utdikade våtmarker att bli ännu torrare som har flera negativa konsekvenser.
Återvätning och restaurering
Att återställa en våtmark kan till exempel betyda att man täpper igen gamla diken så att vattnet stannar kvar och att grundvattennivån på platsen höjs. Områden med störst potential är ofta tidigare våtmarker, torvmarker med god förmåga att binda kol eller platser som kan bidra till hög biologisk mångfald.
Restaurering av våtmarker bidrar positivt till följande svenska miljömålen:
Myllrande våtmarker, Ett rikt djur och växtliv, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet.
Våtmarksprojekt i Ljungby kommun
För att bevara och återskapa våtmarksmiljöerna och återfå de viktiga funktioner som följer med dem har Ljungby kommun med hjälp av konsultföretaget Calluna AB gjort en kartering över var det finns potentiella våtmarker som kan återvätas. Karteringen har gjorts genom att analysera topografi, rinnvägar, dikningsföretag och växtarter som är karakteristiska för våtmarker. En närmare beskrivning av metoden finns i rapporten nedan.
Syftet med karteringen har varit att ta reda på var det finns lämpliga våtmarker att restaurera och var insatser ger störst positiv effekt sett till vattenkvalitet, vattenhushållning, biologisk mångfald och rekreation. För att arbetet med att restaurera våtmarker ska göras effektivt och strategiskt krävs ett underlag som visar på olika ytors potential. Tanken är att en markägare ska kunna se om det finns utdikade våtmarker som är lämpliga att restaurera på sin fastighet.
På nedan länk är de potentiella våtmarkerna markerade med blå rutor. Det går att zooma och söka efter specifika områden.
Översikt över alla utpekade potentiella våtmarker

Till dig som fastighetsägare
Om man som fastighetsägare har en potentiell våtmark på sin fastighet och intresse finns kan en vidare utredning genomföras. Vid en vidare utredning kan en sakkunnig anlitas för att titta i fält tillsammans med er som är markägare och föra en dialog kring hur möjligheterna ser ut. Underlag som till exempel naturvärden, dikningsföretag, historiska kartor och inmätningar tillsammans med fältbesöket kan ligga till grund för hur området kan restaureras.
Om det visar sig finnas förutsättningar och intresse från er sida så finns det även goda möjligheter att söka bidrag för genomförandet av restaureringsåtgärden.
Bidrag som kan sökas
LONA-medel
LONA står för Lokala Naturvårdssatsningen och är statliga medel som delas ut av Naturvårdsverket för naturvårdsfrämjande insatser och klimatnytta. Den täcker upp till 90% av kostnaderna för restaureringen. Det är länsstyrelserna som administrerar bidraget och kommuner samt lokala aktörer kan ansöka om pengar. Alla ansökningar görs via kommunen.
LONA-bidrag är ett statligt bidrag som syftar till ett långsiktigt naturvårdsengagemang. Tanken är att det ska bidra till att fler ska ta initiativ inom naturvård. Läs mer på sidan om lokala naturvårdsprojekt
Återvätningsavtal med Skogsstyrelsen
Det är en form av naturvårdsavtal och tecknas mellan Skogsstyrelsen och markägare som tillåter att Skogsstyrelsen återväter dikade torvmarker.
LOVA
LOVA står för lokala vattenvårdsprojekt vilket är till för åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö. Här kan man få upp till 80% för insatser som olika våtmarksprojekt. Kan sökas hos länsstyrelsen genom kommunen.
NOKÅS
Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen. Det gäller områden som har dokumenterat höga natur och kulturvärde och är frivilligt avsatta från skogsproduktion. Söks av dig som markägare direkt hos Skogsstyrelsen
Stöd inför ansökan
Ljungby kommun kan stötta en privat initiativtagare i förberedelserna med ansökan. Mer information om bidrag och finansiering finns på naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
Bli inspirerad av arbetet med våtmarker
Vill du få inspiration och värdefulla råd från markägare som har restaurerat eller anlagt våtmarker? På Naturvårdsverkets webbplats hittar du fem engagerande berättelser från markägare med olika typer av fastigheter.
Sidinformation
- Senast uppdaterad:
- 8 juli 2025