Lokala naturvårdsprojekt

Här nedan kan du läsa om några naturvårdsprojekt som pågår i Ljungby kommun.

I samtliga projekt är statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) medfinansiär.

Vandringsled Bolmen/Bolmenmarschen (pågående)

I projektet ska vi utveckla den sträckning som är framtagen för det årligen återkommande helgevenemanget Bolmenmarschen till en hållbar, kvalitetssäkrad och attraktiv vandringsled för besökare och invånare som är tillgänglig året runt.

Bolmenmarschen är cirka 12,5 mil lång och arrangeras av Ljungbys vandrarförening varje år i juli. Under de senaste åren har det märkts en ökning av vandrare samt cyklister som använder sig av sträckan och det finns därför ett behov av att se över dagens sträckning. För att säkerställa att sträckningen kan användas under längre tid än idag och tillgängliggörs för fler vill vi vidareutveckla en hållbar, attraktiv och kvalitetssäkrad vandringsled. Projektägare samt initiativtagare är Ljungby kommun i dialog med Hylte och Gislaveds kommuner samt Ljungby vandrarförening.

Utveckling av natur- och vattennära promenadstråk och mötesplatser i staden (pågående)

Ån Lagan rinner, som en pulsåder, genom Ljungby tätort. Projektets syfte är att utveckla promenadstråken längs med ån Lagan, och tillgängliggöra de naturvärden som finns i stadskärnan av Ljungby stad. I projektet ska ett promenadstråk anläggas, motsvarande en sträcka av ca. 500 m, som kommer binda samman befintliga stråk längs med ån. Promenadstråket ska erhålla mötesplatser samt vara tillgänglighetsanpassat. Projektets långsiktiga mål är att gynna den biologiska mångfalden, höja kunskapen om de naturvärden som finns samt främja rekreation och folkhälsa.

Naturkartan – en digital naturguide för Ljungby kommun (avslutat)

I projektet samlas information om kommunens rika friluftsliv och vackra natur i den digitala naturvägledningstjänsten Naturkartan för att tillgängliggöra och skapa intresse för naturen och locka till fler naturbesök.

Det här projektets mål är att bekämpa och hindra spridningen av invasiva växtarter i Ljungby kommun. Projektet pågår mellan 2021 och 2024 och syftar också till att öka invånarnas medvetenhet om invasiva arter och hur de bör hanteras.

Invasiva främmande växtarter har med hjälp av människor spridit sig till nya områden långt ifrån deras ursprungsmiljö. Idag är dessa arter ett mycket stort problem för samhället sett till miljön, infrastruktur, jordbruk och hälsa. Arterna har bland annat en omfattande påverkan på den biologiska mångfalden då de genom sin spridningskraft trycker undan och konkurrerar ut våra inhemska växtarter. Då arterna ofta bildar mycket stora bestånd kan det krävas omfattande bekämpningsinsatser när en invasiv växtart väl etablerat sig.

De invasiva arterna Jättebalsamin, Jätteloka och Parkslide har idag störst utbredning i Ljungby kommun. I projektet kommer endast miljövänliga bekämpningsåtgärder användas och statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) är medfinansiär i projektets genomförande.

Fortsättningsvis kommer projektet innebära ett antal informationsträffar både för berörda kommun-medarbetare och för allmänheten. Hantering av växtmaterial från invasiva växtarter på Bredemad återvinningscentral kommer även utvecklas genom att nya containrar ska placeras på återvinningscentralen. I dessa ska växtmaterial från invasiva arter slängas.

Pollinering kallas det när pollen överförs från en blommas handelar till dess hondelar, vilket är en förutsättning för växtens befruktning. De flesta växter tar i någon utsträckning hjälp av djur (pollinatörer) för sin pollenöverföring. I utbyte får pollinatören föda från växten i form av nektar och pollen.

I Sverige är det främst insekter som är pollinatörer. Till de insekter som brukar betraktas som pollinatörer hör bin (varav ett antal arter är humlor), flera grupper av fjärilar och blomflugor. Därutöver finns även andra arter. Bin är de effektivaste pollinatörerna.

Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlad gröda får hjälp med sin frösättning av pollinatörer. Pollinering mellan olika växtindivider kan hjälpa till att upprätthålla den genetiska variation som behövs för att växtens avkomma lättare ska kunna anpassa sig till en föränderlig värld.

Olika forskningsstudier visar att vilda pollinerande insekter, som exempelvis bin, fjärilar och flugor, har minskat drastiskt under de senaste åren. Honungsbin och vilda bin har en nyckelroll för den biologiska mångfalden och för vår matproduktion (exempel på ekosystemtjänster). Den ökade frukt- och frösättning som följer av exempelvis binas pollineringsarbete förbättrar villkoren för både fåglar, däggdjur och andra insekter.

I samtliga projekt är statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) medfinansiär.

Humlor & Bin (pågående)

Projektet har som mål att bidra positivt till den biologiska mångfalden och våra pollinatörer genom att så ängsblommor längs en vägkant, anlägga en större blomsterrabatt och sätta upp insektshotell på en privat jordbruksfastighet. Genom att så ängsfröer och anlägga en blomsterrabatt där blommorna blommar olika tider på året, gynnas pollinerarna från tidig vår till sensommar/höst.

Målet med projektet är också att visa upp exempel på vad du som markägare kan göra för att gynna humlor, bin och andra pollinerare i din egen trädgård.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare och genomförs i samverkan med Ljungby kommun.

Växter som lockar bin, humlor, fjärilar med flera

Projektet har som mål att bidra positivt till den biologiska mångfalden och våra pollinatörer genom att så ängsblommor längs en vägkant, anlägga en större blomsterrabatt och sätta upp insektshotell på en privat jordbruksfastighet. Genom att så ängsfröer och anlägga en blomsterrabatt där blommorna blommar olika tider på året, gynnas pollinerarna från tidig vår till sensommar/höst.

Målet med projektet är också att visa upp exempel på vad du som markägare kan göra för att gynna humlor, bin och andra pollinerare i din egen trädgård.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare och genomförs i samverkan med Ljungby kommun.

Växter som lockar bin, humlor, fjärilar med flera

Växter som blommar tidig vår eller under andra delar av säsongen när det inte finns så många blommande växter, är betydelsefulla även om de inte är de mest pollen- eller nektarrika. Tidigt på våren kan man hitta vintergäck, snödroppar, scilla, krokus, sippor, sälg, hassel och lönn som är attraktiva för nyvaknade bin och humlor.

På naturskyddsföreningens webbplats kan du hitta tips på vad du kan göra för att hjälpa humlor och bin. Här är några av tipsen:

• Köp ekologisk mat för att minska användningen av bekämpningsmedel.
  Här är de fem viktigaste varorna. Länk till annan webbplats.
• Odla blommor på din balkong eller i din trädgård.
• Spara vilda blommor och blommande träd och buskar. Bin älskar det.
• Hjälp bina med bostäder, bygg ett bihotell.
  Här finns byggtips. Länk till annan webbplats.
• Gör en bivattnare så bina kan släcka törsten.
  Så här gör du. Länk till annan webbplats.

Ett rikare insektsliv på vallen i Vittaryd (pågående)

Vittaryd sockenråd arrenderar marken på vikingavallen i Vittaryd. Sockenrådet ska nu anlägga en blomsteräng på en av de två fotbollsplanerna som inte används. I samband med anläggandet av en blomsteräng ska även stigar anläggas och insektshotell ska placeras ut. Utöver att gynna pollinerande insekter syftar projektet till att främja kunskapen om dessa arter genom att skapa ett naturområde som kan användas i ett pedagogiskt syfte.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare och genomförs i samverkan med Ljungby kommun.

Åtgärder för att gynna vilda pollinatörer och ekosystemtjänster inom urbana miljöer (avslutat)

2020–2021 pågick ett projekt i Ljungby kommun som handlade om åtgärder för att gynna vilda pollinatörer och ekosystemstjänster inom urbana miljöer. Projektet resulterade i flera värdefulla levnadsmiljöer för vilda pollinatörer inne i Ljungby stad. På Lilla Torg planterades pollen- och nektarrika blomväxter, insektshotell placerades ut i både Brunnsparken och Järnvägsparken, Järnvägsparken fick en yta med blomsteräng och grävande vildbin har nu en blottlagd yta av sand i Kronoskogen.

Gynna pollinatörer på lokal nivå

På lokal nivå vill vi både uppmärksamma och motverka den utarmning av arter och individer som pågår världen över och som påvisats i olika uppmärksammade studier. Projektets syfte har varit att anlägga områden som gynnar insekter i staden och att ge uppslag till hur man på olika sätt kan bidra till att ge insekter bättre förutsättningar. På platserna där åtgärder gjorts finns informationsskyltar uppsatta. Det har också tagits fram särskilda vykort med information om vilda pollinerare samt tips på växter som gynnar dem för balkongen eller i trädgården. Vykorten finns att hämta på biblioteket och i kommunhusets reception.

Vad har gjorts?

I projektet har åtgärder gjorts på kommunens egen mark under 2020 och 2021 som ska gynna vilda pollinatörer. Vi vill exempelvis öka andelen växter som ger; (1) nektar, innehållande kolhydrater, och (2) pollen, innehållande protein, samt att det ska finnas föda under hela säsongen. På dessa platser har åtgärder gjorts:

• Lilla Torg: Plantering av växter som gynnar humlor, fjärilar och bin.
• Järnvägsparken: Uppsättning av insektshotell för olika pollinerande insekter. Anläggning av yta med ängsväxter i syfte att gynna vilda arter av pollinerande insekter.
• Brunnsparken: Uppsättning av insektshotell för olika pollinerande insekter.
• Kronoskogens naturreservat: Blottläggning av en sandyta i söderläge genom grävning/schaktning av matjordslager. Detta kan bli en perfekt livsmiljö/boplats för värmeälskande insekter som sandjägare, rovsteklar och vildbin.
• Intill Kronoskogen vid Sunnerborondell: Anläggning av 2000 kvadratmeter stor ängsyta.

Varför gör vi detta?

Som en del i en hållbar samhällsutveckling behöver vi värna om de gröna sammanhängande stråken mellan stad och landsbygd och inom orten. Ljungby kommun växer och det pågår byggprojekt och framtagande av nya detaljplaner, vilket innebär en ökande grad av markexploatering som kan bidra till en förtätning av till exempelvis Ljungby stad. Med grund i detta har vi valt att fokusera på att öka den biologiska mångfalden i våra tätorter och att bevara och stärka ekologiska funktioner och därmed kunna arbeta för att långsiktigt bevara ekosystemtjänster som vi är beroende av olika i den urbana miljön.

Uppemot en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker har försvunnit till följd av utdikning och uppodling. Därför satsas det på att återskapa vårmarker eller att göra helt nya. Här nedan kan du läsa om några våtmarksprojekt som pågår i Ljungby kommun.

Våtmarker kan bidra till mindre övergödning samt öka återskapande av grundvatten och på så sätt minska risken för vattenbrist vid torka. De kan också hjälpa till mot översvämningar eftersom de kan ta emot mycket vatten.

Visste du att Årshultsmyren som är skyddad som naturreservat i Ljungby kommun är den största orörda myren i Kronobergs län? Där finns fina stigar att vandra.

I samtliga projekt är statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) medfinansiär.

Demoslinga – vatten i skogsbruket (pågående)

Ryssbygymnasiet ska anlägga en demoslinga med åtgärder som syftar till att förbättra vattenkvalitén och anpassa skogsbruket till ett förändrat klimat. Genom att anlägga en demoslinga ska konkreta åtgärder och resultat visas upp, men även hur åtgärder genomförs och följs upp. Med åtgärderna förväntas flera positiva effekter, bland annat en reducerad brunifiering av vattnet, ökad biologisk mångfald, minskat näringsläckage och flödesutjämning. Demoslingan ska efter anläggandet användas i ett pedagogiskt syfte på Ryssbygymnasiet.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare och genomförs i samverkan med Ljungby kommun.

Nannarp – Våtmark flyen (avslutat)

Projektet ska ställa om ett 4 ha stort område bestående av utdikad mossmark till en multifunktionell våtmark. Idag avvattnas området till Lidhultsbäcken som ingår i Lidhultsåns avrinningsområde. Lidhultsån mynnar sedan ut i sjön Unnen. Öar kommer anläggas i våtmarken med syftet att skapa attraktiva häckningsmöjligheter för fåglar. Några ytor runt våtmarken kommer lämnas med bar grus och morän för att gynna vadarfåglarna medan några andra ytor kommer bestå av växter som gynnar pollinatörer.

Anläggandet av en våtmark i området förväntas ha flera positiva effekter, inte minst en ökad sedimentering av partiklar i det nu humusrika vattnet. Våtmarken förväntas även bidra positivt till grundvatteninfiltration, biologisk mångfald, rekreation samt minskat utsläpp av växthusgaser genom återvätning av torvmarken.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare och genomförs i samverkan med Ljungby kommun.

Våtmarker för att säkra Sydsveriges framtida vattenkvalitet (avsluat)

Projektet ska undersöka optimal placering och utformning av våtmarker för att motverka brunifiering i Bolmens avrinngsområde. Brunifiering av våra sjöar och vattendrag är negativt för vattenlevande djur och växter, för dricksvattenproduktion och för rekreation. Ett brunare vatten i sjön Bolmen innebär en ökad kostnad för dricksvattenproduktion och kan även innebära ett hot mot södra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning. I projektet undersöks vilka typer av markanvändning som leder till ökad brunifiering och vilka åtgärder som kan vidtas mot brunifieringen, i synnerhet gällande placering och utformning av våtmarker.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare från Högskolan i Halmstad. Projektet genomförs i samverkan med Sydvattens forskningsstation Bolmen, Lunds Universitet och Ljungby kommun.

Våtmark Marsjö (avslutat)

Under åren 2020–2021 anlades en våtmarks som tillhör den utdikade sjön Marsjö. Två vattendrag med avrinning från odlingslandskap och skogsbruk rinner genom området. Marken där våtmarken anlagts användes tidigare till bete och vallodling. Målet med att anlägga våtmarken i området var att den skulle ha en positiv påverkan på flödesutjämning, grundvattenbildning och biologisk mångfald. Våtmarken skulle även ha en positiv effekt på vattenkvalitén i vattendragen och i lång sikt Bolmen och Kösen som vattendragen mynnar ut i.

Projektet är ett lokalt naturvårdsprojekt (LONA) med projektledning av extern initiativtagare och genomfördes i samverkan med Ljungby kommun.