Risker och konsekvenser vid förändring av akutsjukvården

I december 2024 presenterade Region Kronoberg utredningsförslag för förändringar i akutsjukvården i länet, på Ljungby lasarett. Kommunstyrelsen i Ljungby kommun anser att frågan om Ljungby lasaretts akutmottagnings eventuella nedläggning är en regional angelägenhet med betydande lokala och regionala konsekvenser. En eventuell nedläggning eller reducering av Ljungby lasaretts akutmottagning bedöms ge effekter på Ljungby kommuns invånare, näringsliv, samhällsservice och kommunens verksamheter. Det finns även en oro för länets långsiktiga utveckling.

Med anledning av det beslutade kommunstyrelsen i Ljungby kommun att ge i uppdrag att genomföra en risk- och konsekvensanalys utifrån de tre scenarierna Region Kronoberg redovisat. Fokus för utredningen skulle vara på personal, kvalitet och ekonomi.

På sammanträdet den 11 februari har kommunstyrelsen tagit emot risk- och konsekvensanalysen.

Regional och kommunal verksamhet är sammanlänkade

Regional och kommunal verksamhet är sammanlänkade system där förändringar inom en organisation kan få stora konsekvenser för den andra. En välplanerad och sammanhållen sjukvård förutsätter en tydlig samordning mellan de kommunala verksamheterna (med ansvar för äldreomsorg, hemsjukvård, socialt stöd och räddningstjänst) och de regionala, som hanterar specialiserad sjukvård inklusive sjukhus och akutmottagningar.

Om vården fragmenteras och samarbetet brister uppstår betydande risker, såsom längre vårdtider, brist på vårdplatser, försämrad patientsäkerhet och ökade kostnader. En samordnad planering minskar risken att patienter ”hamnar mellan stolarna” och förbättrar flödet mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård och omsorg. Det är särskilt viktigt att äldre patienter kan skrivas ut från sjukhus till en trygg kommunal vård med stöd av regional primärvård utan att vårdkvaliteten försämras eller att sjukhusen överbelastas.

Resursfördelning och ekonomisk planering är ytterligare centrala aspekter. Om en region beslutar att stänga en akutmottagning måste kommunen förbereda sig på att hantera ett ökat antal patienter inom hemsjukvård och äldreomsorg, vilket kräver mer personal, ökad kompetens inom akut omhändertagande samt ökade investeringar i i korttidsboende med mera. Utan en gemensam plan riskerar kommunerna i länet att stå inför oväntade kostnader och ett tryck de inte är rustade för.

Genom ett nära samarbete kan kommuner och regioner bättre planera för rekrytering och utbildning av vårdpersonal vilket är avgörande i en tid då sjukvården står inför stora kompetensutmaningar.

Risker och konsekvenser vid beslut om förändring eller nedläggning av akuten i Ljungby

Analysen identifierar och bedömer risker och konsekvenser för hur invånare, näringsliv och verksamheter inom kommunen påverkas med särskilt fokus på tillgång till vård och trygghet samt hur socialtjänst, äldreomsorg och räddningstjänst påverkas utifrån ett invånarperspektiv.

Sammanfattning av risker och konsekvenser

1. Konsekvenser för invånarna:
   Stängning av akutmottagningen riskerar att försämra tillgången till akutvård för invånarna, särskilt för dem som bor längre bort från Växjö centrallasarett eller andra akutsjukhus.
2. Konsekvenser för äldreomsorgen:
   Ljungby kommun har en åldrande befolkning, och äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Om akutmottagningen stänger helt eller delvis kommer trycket på äldreomsorgen att öka. Äldre patienter som i dag kan få akut vård på sjukhuset måste i stället få hjälp av primärvården (vårdcentraler), hemsjukvården eller äldreomsorgen, vilket ställer högre krav på dessa enheter att ge vård dygnet runt.
3. Konsekvenser för attraktivitet och kompetensförsörjning:
   Ett akutsjukhus med tillgång till akutvård dygnet runt är en central faktor för att stärka kommunens attraktivitet och förmåga att locka både invånare och företag.
4. Konsekvenser för räddningstjänsten:
   Räddningstjänsten skulle utsättas för ökad belastning i samband med avtalet "I väntan på ambulans". Den längre responstiden från ambulanssjukvården skulle innebära att räddningstjänsten får ta ett större ansvar för akuta insatser och mer avancerad sjukvård under längre tider än i dagsläget.
5. Regional utveckling och samverkan:
   Stängningen av Ljungby lasaretts akutmottagning skulle kunna påverka den regionala utvecklingsstrategin för Kronobergs län.
6. Konsekvenser säkerhet och beredskap:
   Kommunen är en viktig knutpunkt för vägnätet, där väg 25 och Europaväg 4 möts. Detta gör området centralt för både nationell försörjning och totalförsvar. Kronobergs län har en strategisk geografisk placering mitt i landet, vilket innebär att området kan behöva ta emot personer från andra delar av Sverige vid kriser eller katastrofer.
7. Konsekvenser polisen:
   Lokalpolisområde Ljungby (Ljungby, Markaryd och Älmhult) har lämnat yttrande med anledning av vikten av närhet till akutsjukvården.
   Riskerna och konsekvenserna är varierande beroende av de olika förslagen.

Region Kronobergs förslag om förändrad akutsjukvård i länet

Region Kronoberg presenterade 2024-12-03 tre utredningsalternativ för förändringar i akutsjukvården i länet, på Ljungby lasarett. Förslagen är en följd av de kompetensförsörjningsutmaningar som hälso- och sjukvården inom Region Kronoberg står inför. De föreslagna scenarierna innebär förändringar i akutmottagningens öppettider och omfattning på Ljungby lasarett:
1. Reducerade öppettider på akutmottagningen på Ljungby lasarett (öppet varje dag från ca 07.30-18.00).
2. Reducerade öppettider på akutmottagningen på Ljungby lasarett (öppet varje dag från ca 07.30-18.00), men behålla akutflödet för äldre och sköra patienter genom att medicinkliniken tar ett större ansvar nattetid.
3. Akutmottagningen stänger dygnet runt på Ljungby lasarett

Samtliga alternativ innebär en centralisering av länets intensivvårdsplatser till centrallasarettet i Växjö.